Företagens vinstkrav är grotesk kapitalism
Anställda jobbar allt mer för samma lön medan aktieägarna kräver allt mer i vinst
Som vän av kapitalism är det bedrövligt att se hur den skitas ner och missbrukas.
Jag är förstås inte ensam om att tycka det, vi är många, det här är som att slå in en öppen dörr. Till och med finansmarknadsminister Peter Norman och finansminister Anders Borg håller med, delvis.
Ändå pågår det, kvartal efter kvartal. De börsnoterade företagens ägare är likgiltiga trots att deras vulgära och kortsiktiga avkastningskrav ständigt bidrar till nya kriser i världsekonomin.
Vinsten ska inte bara vara tillräcklig, den ska inte ens bara vara stor, den ska vara gigantisk.
Det var den ofta förra året. Finanskrisen 2008 ledde ju till att folk sparkades. Bara inom industrin försvann ”70 000 jobb i ett nafs”, skriver Dagens Arbete i ett utmärkt undersökande reportage. När hjulen började snurra igen stod företagen med bantad personalstyrka och gjorde rekordvinster. Den som lyckats behålla jobbet hade alltså fått mycket mer att göra.
Som Mia Espefors, kullagermontör på SKF. I slutet av 80-talet drog hon in 55 000 kronor (i dagens penningvärde) i vinst till företaget på ett år. Nu tjänar hon in 188 000 kronor till SKF, som gjorde rekordvinst 2010.
– Men när vi vill förbättra arbetsmiljön ute i verkstan, då saknas det alltid pengar, säger Espefors till Dagens Arbete och tillägger att det ensidiga och monotona jobbet gör att hon har ont i kroppen, ”jag och många med mig”.
Vi på Aftonbladet drabbas sällan av förslitningsskador – måhända en släng av skrivkramp – men situationen är likartad. Efter ett omfattande sparpaket 2009 gjorde Aftonbladet en rekordvinst 2010 på 310 miljoner kronor. 2011 har det gått sämre, folk vill allt mer sällan betala för journalistik, men börsnoterade ägaren Schibsted vill fortfarande ha 10–12 procent i vinst. Så nu ska ytterligare uppåt 85 tjänster bort.
Det påminner i miniformat om bankjätten Nordea som trots rekordvinst på 33 miljarder kronor ska skära 2 000 tjänster eftersom man vill ha 15 procents avkastning på eget kapital. Det fick även Peter Norman att gå i taket. ”Orealistiskt”, sa han. Även Anders Borg säger att ”banker kan ha lägre avkastningskrav”.
Kan Borg också säga något om sitt LKAB? Där är vinsten fantastiska 43 kronor på varje hundralapp. Den statliga gruvjätten tjänar tre miljoner kronor på varje anställd, enligt DA:s uträkning. De anställda? De får 27 000 kronor i månaden, inklusive alla tillägg som medföljer ett så tungt arbete.
Detta är en ful form av kapitalism. Ändå pågår ärkegirigheten.
Ska aktieägarna i vår kvartalsrapportskapitalistiska värld någonsin nöja sig? Tio fina vinstprocent är uppenbart för lite, då störtdyker börskursen. 15–20 procent är numer standard. Men ska vi verkligen nöja oss med så lite? Näe, inte om vi kan få 30, kanske 35. Äh, 40 procent i ren vinst ska vi aktieägare ha! Vi sysslar för fan inte med välgörenhet.