Bostadspolitiken hotar de fattiga
65 000 svenska hushåll lever under riskgränsen för fattigdom och får samtidigt ränteavdrag på 500 kronor eller mer på sina bostadslån. I hälften av hushållen bor det barn. Det avslöjar radioprogrammet ”Kaliber” i en ny granskning. Det är uppgifter som förstås går rakt in i debatten om ränteavdragets eventuella fortsatta existens. Den senaste tiden har ju EU-kommissionen, Internationella valutafonden och till och med lobbyorganisationen Bankföreningen landat i att avdraget – som kostar statskassan över 20 miljarder – måste bort av samhällsekonomiska skäl.
Det är förvånande
Trots att ränteavdraget genom sin konstruktion gynnar de rikaste så finns det också människor vars ekonomi är i stort sett beroende av avdragen.
– Tänker man på det så kan man tycka att det är förvånande att så många som har så låga disponibla inkomster ändå har ganska höga lån för att komma upp i de där nivåerna, säger Hans Heggemann på Statistiska centralbyrån, SCB, som tagit fram statistiken.
Ja, det är förvånande att människor med låga inkomster som lever på marginalen tvingas ta stora lån för att ha någonstans att bo. Men så är nu läget i bostadsbristens Sverige. Kaliber-siffrorna avslöjar samtidigt något som bör skrämma lika mycket.
Nämligen ränteläget.
Måste ha råd att bo
Just nu är den svenska räntan historiskt låg vilket har drivit upp bopriserna till rekordnivåer och samtidigt ökat svenskarnas skuldbörda enormt. Men alla vet att det inte kan vara för evigt. Vad händer med ekonomin i de 65 000 hushållen om boräntorna går upp till 4, 5 eller 6 procent? Finns det marginaler för det? Situationen är sjuk, men slutsatsen kan inte vara att låta ränteavdragen ligga orörda. Det vi behöver – parallellt med en avtrappning – är en bostadspolitik där folk har råd att bo utan risken för att ekonomin slås sönder vid minsta konjunktursvängning.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.