Tingsrätt dömde inte för hatbrott
Hur tydlig måste en förövare vara för att en gärning ska klassas som hatbrott? I går kom domen mot den man som misshandlade två kvinnor i slöja 2012. Tingsrätten menar att det var misshandel – inte hatbrott.
En mor och hennes dotter besökte akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Malmö en augustikväll. På väg därifrån stötte de på den man som anföll dem båda. Han utdelade flera hårda slag. Vittnen på plats styrker kvinnornas berättelse.
Det är ingen tvekan om vad som har hänt och att mannen haft uppsåt att skada menar tingsrätten. Däremot döms han inte för hatbrott. Tingrätten ansåg att det inte gick att bevisa att mannen gett sig på kvinnorna på grund av att de bar slöja.
Ska skydda människors lika värde
Det är anmärkningsvärt att det krävs så höga beviskrav för att få någon dömd för hatbrott. Sverige har en skärpt lagstiftning. Den innebär hårdare straff för den som ger sig på en annan människa på grund av hens etnicitet, sexuella läggning, hudfärg eller trosbekännelse. Lagen ska skydda människors lika värde och rätt att leva på lika villkor. Men vad hjälper en skärpt lagstiftning om rätten inte kan tillämpa den?
Startade Tryckfrihetssällskapet
Rimligen bör omständigheterna i fallet tas med. Till exempel var den dömda mannen med och startade det islamofobiska Tryckfrihetssällskapet bara ett par månader innan misshandeln. Mannen ska även ha skrikit ”ni förstör landet” medan han slog kvinnorna. Men rätten tolkar det inte som en anspelning på deras etniska ursprung eller trosbekännelse.
Frågan är varför rätten inte tog hänsyn till de här omständigheterna. Om inte situationen i Malmö var skäl nog för hatbrott, vad krävs då för att få en hatande människa dömd?