Fuskande företag förgiftar Sverige
I sitt senaste nummer berättar tidningen Arbetet en historia om fusk och fiffel. Men det är faktiskt varken sjukas rätt till ersättning eller ännu sjukare barns rätt till assistans som ifrågasätts.
Arbetets reportage handlar om ett företag i södra Stockholm som gjort det till sin affärsidé att förse andra, till synes legitima, bolag med kontanter. Reda pengar är nämligen en förutsättning för att kunna betala svarta löner.
Falska fakturor
Det är en berättelse om falska fakturor, stulna identiteter och om ett flackande mellan olika bankomater i stockholmstrakten. Allt i en nästan industriell skala.
Fenomenet kallas fakturabolag, och det handlar inte om små pengar. I det fall Arbetet berättar om har domstolen slagit fast att ett enda fakturabolag hanterat åtminstone 17 miljoner i kontanter.
På så sätt har framför allt bygg- och städföretag kunnat hålla en prydlig fasad, samtidigt som mycket av det verkliga arbetet utförts av svart arbetskraft utan rimliga villkor eller rättigheter.
I många fall har bolagen till och med kunnat kvittera ut rot- eller rutsubventioner.
Historien om fakturabolaget i Stockholm borde oroa oss av flera skäl. Det handlar förstås om att pengar som borde ha bekostat vård, skola och omsorg aldrig når statskassan.
Svartarbetet omöjliggör dessutom varje form av sund konkurrens. Hur ska ett företag som betalar sina skatter och som erbjuder sina anställda rimliga villkor kunna tävla med fuskarna?
Parallellsamhällets grund
Till sist, och kanske viktigaste, är fusket själva förutsättningen för det skuggsamhälle vi ser växa fram och som många politiker oroar sig för. Utsatta människor som saknar alternativ och skrupelfria företagare som slipper all insyn är en farlig kombination.
Resultatet kan bara bli missär.
Det går att komma åt fusket, men det kräver politisk beslutsamhet. Skärpta krav för att få en F-skattsedel, hårdare kontroll av identiteter och förändrade regler för sekretess mellan myndigheter skulle kunna vara en början.
I ett politiskt klimat där alla regleringar av företagen beskrivs som krångel lär det möta motstånd. Hade vi däremot talat om sjukpenning, assistansersättning eller försörjningsstöd skulle de åtgärderna antagligen ha genomförts för länge sedan.