Ylva Johansons jobb kan bli en mardröm

Migrationsfrågan är avgörande för EU

Ingvar Persson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

De närmaste fem åren kommer Ylva Johansson att ha ansvar för EU:s migrations- och inrikespolitik. Det är i alla fall det förslag den nya ordföranden i EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, presenterar för EU-parlamentet.

Beslutet är kanske inte vad den svenska regeringen hade hoppats när man nominerade Johansson, även om Stefan Löfven säger att han är glad över nomineringen.

För Sverige har arbetsmarknadsfrågor varit viktiga ända sedan vi gick med i unionen. Att förena fri rörlighet för arbetskraft och företag med ett socialt ansvar för människor är avgörande om EU ska respekteras av Europas invånare. Samtidigt måste den svenska arbetsmarknadsmodellen försvaras.

I EU-parlamentet har Marita Ulvskog de senaste åren gjort stora insatser för att få igenom ett nytt utstationeringsdirektiv. Det hade varit bra om en svensk politiker fått fortsätta det arbetet.

Ödesfråga för Europa

Å andra sidan är just migrationen en ödesfråga för det europeiska samarbetet. Samma sak kan sägas om gränskontroller och säkerhet. Ländernas oförmåga att ta gemensamt ansvar och de fasansfulla scener som utspelas vid EU:s gränser är ett av skälen till att unionen tappat förtroende.

Det är inte någon liten uppgift Ylva Johansson tagit på sig. Det kan bli en mardröm. Samtidigt får Johansson möjlighet att genomföra ett krav den svenska regeringen gång på gång ställt på EU.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beskriver Ylva Johansson som en politiker som får saker gjorda. Det är sant.

Samarbetet hackar

Den nya kommission som presenterades i dag tar över en union med stora problem. De senaste åren har det mesta handlat om de krafter som inte vill samarbeta. Haveriet i flyktingpolitiken, Britternas brexit och de ungerska och polska regeringarnas obstruktion mot rättsstatens principer präglar bilden av EU.

Nu kan trots allt chansen till en nystart finnas. Följetongen om brexit kommer på ett eller annat sätt få en avslutning. Italien har en ny mer resonabel regering och motståndet mot korruption och maktmissbruk växer i Centraleuropa.

Om Europa ska klara utmaningar som klimathotet, växande klyftor, politisk extremism och migrationen behövs mer samarbete, inte mindre.