Maktkamp i Moskva hotar demokratin
Han stirrade hungrigt på min ostmacka, pojken i tioårsåldern med trasiga byxor. Jag hade gått in på det tjusiga cafét vid Nevskij Prospekt efter mina möten i Sankt Petersburg.
Efter några minuter slog sig killen ned vid mitt bord, sa något på ryska som jag först inte förstod. Jag tog en tugga av smörgåsen, la den sladdriga gurkbiten åt sidan. Strax var hans hand där och gurkan for snabbt in i munnen.
– Du får resten, sa jag och gick därifrån. Illa berörd av svälten i hans blick, skamsen över att jag inte gjort mer.
Rysslands ekonomiska 1990-tal har skapat massfattigdom och koncentrerat naturrikedomarna hos några få. Privatiseringar av statliga företag urartade ofta till rena roffarpartyn. Det har fött en djup misstro mot finansmogulerna, oligarkerna.
Chrystia Freeland, tidigare Moskvachef för Financial Times, ger en detaljerad beskrivning av oligarkernas makt i boken ”Sale of the century”.
Den ryska finanskraschen 1998 var ett tillfälligt bakslag för många av dem. Slutsatsen var dock inte att ge upp det politiska inflytandet, tvärtom. Michail Chodorkovskij, en av de rikaste, skröt när Chrystia Freeland intervjuade honom efter börsfallet.
– Vi kommer att delta aktivt i politiken och försöka få personer som delar våra synpunkter till makten.
Nu slår sådana uttalanden tillbaka mot honom och de andra finansmännen. Mäktiga män kring president Putin använder det folkliga missnöjet för en kampanj mot utvalda mångmiljardärer.
Riksåklagaren granskar Chodorkovskijs oljebolag Yukos och hans affärspartner Platon Lebedev har blivit arresterad. Kanske en varning om att tona ned de politiska ambitionerna och sluta ge ekonomiskt stöd till oppositionsledare som liberalen Javlinskij.
Själv hävdar Michail Chodorkovskij att han är ett offer för rivaliserande grupper i Putins närhet.
En annan oligark, Roman Abramovitj, köpte förra veckan fotbollsklubben Chelsea. Han har redan skrämt lagets nuvarande tränare genom att bjuda hem Sven-Göran Eriksson till sitt Londonhus.
Frågan är hur mycket tid ryssen kommer att ha för eventuella tränarbyten. Skattepolisen gör räder mot oljejätten Sibneft som Abramovitj äger.
”Oligarker över hela världen, förenen eder!” ropar den landsflyktige miljardären Boris Berezovskij från sin exil i London. De som är kvar i Moskva lyder hans råd. En gemensam uppvaktning ska få Putin att avbryta jakten.
Maktkampen trappas upp timme för timme. Backar Putin kommer han att anklagas för att ge vika inför oligarkernas makt. Går undersökningarna vidare enbart mot ett par av finansmännen ökar misstankarna om politisk förföljelse.
Det finns goda skäl att vara orolig över den demokratiska utvecklingen i Ryssland. Om Kreml vill övertyga om motsatsen så bör alla oligarker utsättas för en ordentlig granskning. Liksom de korrupta stabsorganen kring presidenten själv.