EU:s politik mot krisen biter inte
Trots att den svenska politikens centrum för en vecka lämnat Stockholm för Visby träffades i går EU-nämnden i riksdagen. På dagordningen stod nästa veckas finansministermöte i Bryssel.
Det blir ett viktigt möte – igen.
Krisen för Grekland och Portugal blir mer akut för varje dag. Runt hörnet finns problem för det europeiska finansiella systemet, och för hela europrojektet.
De internationella kreditvärderingsinstituten har utlöst den senaste oron.
Först hotade Standard & Poors med att nedgradera statspapper från Grekland till skräpstatus om privata långivare tvingades förlänga lån till landet, alltså precis det Tysklands Angela Merkel ställt som villkor för att stödja Grekland.
Sedan nedgraderade Moodys portugisiska papper. Räddningspaketet som landet fått kommer inte att räcka, enligt värderingsföretaget.
Skräpstatus betyder i praktiken att värderingsinstituten betraktar landet som bankrutt. Pappren, statsobligationerna – som till stor del finns i franska och tyska banker – går inte att använda som säkerhet för nya affärer.
Det kan skapa ännu en finansiell härdsmälta.
Kritiken har inte varit nådig. Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble talar om att bryta oligopol, och EU-kommissionens ordförande Manuel Barroso antyder att de amerikanska instituten inte begriper Europa.
Ändå är sanningen att de finansministrar som träffas i nästa vecka knappast har ett program för att rädda ekonomin.
I stället för att angripa de grundläggande problemen i bankväsendet handlar åtgärdarna mest om att lösa ut tyska och franska banker. Och i stället för att bygga upp de krisdabbade länderna fortsätter åtstramningar och utförsäljning.
Och, som sagt, allt färre tror att det hjälper.
Väljare, från Finland till Portugal, har redan dömt ut krispolitiken. Demonstranter i Bryssel, Aten och Madrid också.
Nu levererar kreditvärderingsinstituten marknadens dom.
Dagens åtstramningspolitik fungerar inte.