Ännu ett fiasko för FN – nu väntar ett ödesval
Nu har det hänt igen.
I förrgår sa Ryssland åter nej till att stoppa flyganfallen mot Aleppo. Och nej till att öppna humanitära korridorer för mat och mediciner till de krigsdrabbade. Ryssland lade in sitt veto under det extrainkallade mötet i FN:s säkerhetsråd.
Detta är ännu ett bakslag för FN och freden och jag kan inte längre låta bli att ställa frågan: Vad ska vi med Förenade Nationerna till? Om FN inte ens lyckas skydda civila från en pågående massaker, vad har organisationen då för
existensberättigande? Och är det rimligt att en stridande part i konflikten, Ryssland, också får fälla avgörandet i FN:s säkerhetsråd?
Jag ringde upp Anders Kompass för att höra hur han tänker om FN:s framtid. Om det är någon som har insyn i organisationen så är det han.
I december 2014 fick Kompass en rapport i handen som avslöjade att FN-soldater utsatt barn för sexuella övergrepp i Centralafrikanska republiken.
Kompass, som då var chef för fältarbetet på FN:s kontor för mänskliga rättigheter, slog larm till ansvariga för att rädda barnen. Men i stället för att hyllas för sin handlingskraft blev han anklagad för tjänstefel och fråntagen sitt passerkort.
Han blev senare rentvådd från anklagelserna men valde att lämna FN. Behandlingen av Kompass sällar sig till raden av fiaskon i FN:s regi.
– Vad vi ska ha FN till? Ja, vi kan inte undvika den frågan, säger Kompass.
– FN står inför ett ödesval, klarar inte FN av att bli relevant, både inåt och utåt de närmaste fem–tio åren kommer fler människor att ställa dessa frågor.
Kompass är kritisk till hur medlemstaterna använder FN som ett politiskt verktyg, i synnerhet säkerhetsrådet. Det är ett misslyckande, där Syrien är det mest skrämmande exemplet, menar han.
De permanenta länderna i FN:s säkerhetsråd har också lagt beslag på de höga posterna kring generalsekreterarna. Frankrike har haft chefskapet för de fredsbevarande styrkorna i 20 år, USA har haft chefskapet för de politiska frågorna i mer än tio år.
I torsdags valde FN en ny generalsekreterare, Antonio Guterres. Han har tidigare varit Portugals premiärminister och högkommissionär för FN:s flyktingorgan UNHCR. Ingen dålig meritlista, men kommer han att kunna göra skillnad?
– Kan den nya generalssekreteraren bryta dödläget och polariseringen mellan Ryssland och USA om Syrien? Och även när det gäller många andra konflikter? Kan han skapa ett bra moraliskt ledarskap? Kommer han att kunna omge sig med människor utsedda för sina meriter och inte för att de kommer från ett viktigt land? Och kan han välja människor som kan stå emot politiskt tryck? Det kommer man att kunna se ganska snabbt, säger Anders Kompass.
Och bråttom är det. Maktspelet i FN:s säkerhetsråd har inte bara urholkat förtroendet för organisationen. Det har också kostat – och kostar – otaliga människoliv.