Dyrare att inte bygga nya bostäder åt unga
I regeringsformen står: ”Det skall åligga det allmänna att trygga rätten till bostad”. Ändå talar vi allt oftare om en bostadsbrist.
Från studentstäderna rapporteras om att universitetsstudenter hoppar av sina studier på grund av bostadsbristen. Från Luleå varnas för att befolkningstillväxten hämmas och nya jobb riskerar att frysa inne.
I storstäderna är allt fler överens om att bostadssituationen försvårar rörligheten på arbetsmarknaden och saboterar alla försök att stärka regionernas konkurrens- och attraktionskraft.
Bostadsbristen är därmed direkt tillväxthämmande.
I 20 år har antalet nybyggda lägenheter per år legat på cirka 60 procent av vad som byggdes under 1980-talet. Särskilt hyresrätternas andel bland de nyproducerade lägenheterna har minskat drastiskt.
”Är det någon som har tips på en ledig lägenhet?”.
På Twitter, Facebook och bloggar syns de här vädjandena allt oftare, 80- och 90-talister som ber om hjälp med att hitta andrahandskontrakt, lägenheter man kan dela med andra eller vilken typ av krypin som helst.
Hyresgästföreningens årliga undersökning om unga vuxnas boende bekräftar känslan av att ropen på hjälp blivit fler. 248 000 svenskar mellan 20 och 27 år vill ha en egen bostad, helst en hyresrätt.
På 14 år har antalet unga vuxna som har egen bostad sjunkit med 10 procent. I dag bor 22 procent av alla 20-27-åringar hemma hos sina föräldrar.
Om man vill se till att de unga, mina kompisar, får någonstans att bo skulle det snabbt behöva byggas 163 000 nya bostäder. Men en av bostadspolitikens myter är att det alltid är dyrt att bygga nytt och enligt Statens bostadskreditnämnd är kraftigt stigande byggkostnader ett hinder för att bostadsbristen ska kunna byggas bort.
Idéhistorikern Johannes Åsberg skriver i rapporten ”En radikal och progressiv stadspolitik” att det finns stora marginaler för rationaliseringar av bostadsbyggandet. Byggkommittén har konstaterat att 30 procent av de totala byggkostnaderna – cirka 50 miljarder kronor per år – är rent slarv och enligt Boverket är det möjligt att sänka byggkostnaderna med 40 procent.
I dagens skattesystem gynnas människor som äger sitt boende. I dag skiljer det 2 000 kronor i månaden i skatt mellan en hyresrätt på 100 kvadratmeter och en villa som är lika stor. Villaägare och bostadsrättsinnehavare har fått förmånliga avdragsregler och allt fler hyresrätter blir svindyra bostadsrätter. Det hjälper inte mig och mina kompisar som inte har ett sparkapital.
Lösningen på bostadsbristen är nya hyresrätter. Samhällsekonomiskt är det mycket dyrare att låta bli att bygga än att dra i gång cementblandaren nu.