Löfven gjorde det svåraste, avgick i tid
Magdalena Andersson behöver vrida ratten åt vänster
"Idag höll jag mitt sommartal på LOs kursgård Runö. När jag kom dit idag var det som att sluta cirkeln."
Så inledde Stefan Löfven igår sitt avskedsbrev till medlemmarna i det Socialdemokratiska partiet. På Runö, i Åkersberga norr om Stockholm, höll han för snart tio år sedan sitt första externa tal som partiledare, och där ville han meddela sin avgång.
Stefan Löfven blev partiledare i januari 2012 när det socialdemokratiska partiet närmast låg i spillror. Håkan Juholt hade avgått en vecka tidigare och mellan skål och vägg oroade sig ledande socialdemokrater för att partiet sannolikt egentligen låg under 20 procent i väljarstöd.
Fredrik Reinfeldt stod på toppen av sin makt med ett valresultat i ryggen på 30 procent och Nya Moderaterna hade varit några promille från att bli Sveriges största parti.
Men Stefan Löfven byggde sakta men säkert upp sitt parti igen och 2014 lyckades han återerövra regeringsmakten trots att det fortfarande fanns en högermajoritet i riksdagen.
Och så har det varit sedan dess.
Stefan Löfven visade sig vara en briljant taktiker som, trots att högerns städigt underskattade honom, varje gång tog hem spelet. Det har hållit i sju år.
LO:s förre ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson brukade kalla honom "humlan som flyger".
Det var ett redigt dagsverke.
Men på kongressen i höst är det alltså över.
Den som kliver in i hissen på Socialdemokraternas partihögkvarter på Sveavägen 68 i Stockholm möts av Gunnar Ekelöfs dikt Samothrake från 1945.
”När min tid blir
skall jag ta min plats
på förligaste bänken
tills nästeman avlöser mig:
Då flyttas jag akteröver.”
Så vem blir då "nästeman" som ska avlösa?
Min övertygelse är att det bör bli en kvinna, nämligen Magdalena Andersson.
Det finns flera skäl till det. Hon är mest kvalificerad för jobbet med ett CV som brädar alla andra tänkbara kandidater med råge. Och hon erbjuder en ny politisk inriktning för Socialdemokraterna mer till vänster.
Det skulle bli en mer traditionell socialdemokratisk politik än den vi sett under januariavtalet men utan att tumma på krav som sunda statsfinanser och ordning i ekonomin.
En bonus är att Sverige i så fall skulle få sin första kvinna som statsminister, dessutom samtidigt som vi firar att det är hundra år sedan kvinnor fick rösträtt och Sverige blev en demokrati.
Vårt land är det enda nordiska land där just detta glastak har tillåtits vara kvar. I världens mest jämställda land – det är faktiskt pinsamt.
Men det räcker självklart inte att välja en ny partiledare för att förnya socialdemokratin. Det viktigaste kommer att vara politiken.
För den som följt idédebatten inom arbetarrörelsen på senare år vet att det finns många spännande förslag och reformer som diskuteras.
2019 kom LO:s stora jämlikhetsutredning med 115 förslag till ökad jämlikhet i Sverige. Men också med en förödande kritik av hur klassamhället har fått bestå, och fördjupas.
"Man kan börja med döden.
Eller åren i livet. Sju år längre lever de kvinnor som tjänar mest jämfört med de kvinnor som tjänar minst. Hela nio extra år får de rikaste männen." skriver LO.
Den som inte känner raseri inför detta har inget hjärta i kroppen.
Och här finns även det grundläggande problemet med Stefan Löfvens mittenstrategi. Ojämlikheten har fortsatt öka under hans tid vid makten. Och han har gjort alldeles för lite åt dess strukturella underliggande orsaker.
Vårt skattesystem gynnar arbetsfria inkomster från ägande istället för arbete. Vår marknadsskola bidrar till segregation och delar upp redan små barn när friskolorna får välja elever. Och vårt sociala skyddsnät har så stora hål att Försäkringskassan bedömer att dödsjuka har arbetsförmåga.
Som socialdemokratisk politik har detta nu nått vägs ände. Socialdemokraterna är inget – och ska aldrig bli – ett mittenparti.
I våras presenterade Magdalena Andersson en egen rapport om den framtida ekonomiska politiken med det slagkraftiga namnet: "Underlagsrapport från partiets arbetsgrupp för fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa".
Men trots namnet är rapporten politisk dynamit. Här finns en konkret plan för hur Sverige steg för steg återigen ska kunna bli världens mest jämlika land och om hur det växande välståndet ska kunna komma alla till del.
”Ojämlikhet är ingen naturlag. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia är att samhället går att förändra om den politiska viljan finns.” skriver man.
På Runö kursgård slöt Stefan Löfven i går sin cirkel. Han kommer att bli ihågkommen för många saker.
Hans egen väg från fosterhem till Rosenbad är berättelsen om ett Sverige där alla kan växa och nå sina bästa stämningars längtan. Han har stått stark mot högerextremismen i en tid när idéer från historiens sophög återigen dyker upp i debatten. Och han lyckades manövrera skutan Sverige genom kriser, terrordåd och en global pandemi.
Och som avslutning gjorde han det svåraste av allt. Han avgick i tid.
Nu flyttas han akteröver.
***
Chatta med Anders Lindberg. Chatten öppnar 08:30
Denna chatt är stängd.
Tack för dagens chatt :-)
Hej Anders. Jag läste precis igenom underlagsrapporten och gillar det jag ser. Äntligen bedriver socialdemokraterna riktig sossepolitik igen! Men jag undrar hurdet ska gå när det parlamentariska situationen ser ut som den gör? Visionen är fin men det är ju bara att glömma 90% av det i rapporten om man ska försöka hålla sig kvar vid makten med hjälp av marknadsfundamentalister som tex centern?
TimVisst är den intressant?
Det är en väldigt systematisk genomgång av politiken för att öka jämlikheten i samhället.
Jag gillar den inriktningen.
Det parlamentariska är nästa steg tänker jag. Först och främst måste S utveckla sina egna idéer.
Anders Lindberg23 aug 2021Hyckleri att låtsas som att ojämlikheten skulle vara det enda som ökat under Löfven. Särskilt som "ojämlikhet" är ett uselt mått, då det egentligen inte säger någonting. Venezuela är extremt jämlikt, tacka socialismen. Problemet är att alla är fattiga...
Han gick däremot till val med stora löften om EUs lägsta arbetslöshet, detta fick motsatt effekt och vi har under hans styre stadigt rört oss mot dess högsta.
Kommer det några ledare om att Löfven är feg som inte ens vågar ta den förväntade förlusten i nästa val nu? Tillåt mig att tvivla på just det.
AndreasJag tycker inte det är hyckleri. Ojämlikheten är drivande bakom de flesta andra samhällsproblem som vi kan se idag.
Att han avgår nu beror knappast på feghet så några sådana artiklar kommer nog inte att skrivas.
Jag tror han tröttnade helt enkelt efter V:s misstroendevotum.
Anders Lindberg23 aug 2021Jag gillar Stefan Löfven. Har aldrig varit så stor tillgång på knegar jobb som efter att socialdemokraterna fick styra landet.
Han är också den politiker som varit mestmedmänniska under hela sin period. Fläckfri! Inte en oegentlig handling som ”resa eller överdådig middag” på skattebetalarnas bekostnad.
Dessutom har han visat hög moral i sitt sätt att tala och inte sjunkit i nivå att tilltala partikollegor eller andra offentligt.
Mycket bra människa. Tråkigt att han avgår.
NinaHan är ju en väldigt vanlig person. Det är kanske intressant att skriva så om en toppolitiker men det är det bästa ord jag kan komma på.
Anders Lindberg23 aug 2021Jag tror den absolut svåraste knuten är invandringen/integrationenkan (S) inte enas i den frågan kommer golgata vandringen att fortsätta . Som den är och har varit i Sverige sätter den avtryck i alla samhällets olika skikt .
Och tar för mycket energi och resurser från allt annat som behöver underhållas i ett välfärdssamhälle .
Dessutom skadar den i sitt nuvarande skick trygghetenboch tilliten i samhället.
Christer WidellIntegrationen kommer självklart att bli en stor fråga framöver. Där tror jag Magdalena Andersson har ungefär samma inriktning som Stefan Löfven har haft.
Just nu tar ju sverige knappt emot några flyktingar överhuvudtaget men det behövs ju oavsett det stora satsningar på integration, inte minst i utanförskapsområden.
Min känsla är att Magdalena Anderssons fokus kommer att vara på att få folk i arbete. Hon är en väldigt traditionell socialdemokrat på det sättet.
Anders Lindberg23 aug 2021