Vi bör ändå lyssna på gansterrapparen Yasin
Kritiken mot SVT-intervjun är dum
Yasin Byn är en 22-årig rappare från Rinkeby som på ett par år blivit en av svensk hiphops största stjärnor. Just nu har hans duett med sångerskan Miriam Bryant "Ge upp igen” hundratusentals strömningar varje dag på Spotify. Förutom att vara artist är Yasin förknippad med det grovt kriminella gänget Shottaz, som under fem års tid varit en del i det blodiga gängkrig som plågat framför allt Stockholms västra förorter.
Yasin har dömts för vapenbrott och häktades i början av året för ett brutalt mord på en 20-åring i Rinkeby. I mars friades han från misstankarna och själv hävdar han sin oskuld.
Nyligen lades en intervju med Yasin ut på SVT Play. Musikjournalisten Johannes Cakar från SVT Edit träffar artisten i London för att prata om Yasins senaste skiva "More to life", som fått kritik från en del fans som menar att han låter för kommersiell. De vill höra mer av gangsterrapparen Yasin, själv vill han gå vidare. Det finns mer i livet har han kommit fram till.
– Mitt sätt att komma från den här verkligheten är att skriva om den, säger han till SVT.
Intervjun har väckt reaktioner. Varför låter SVT en person med ett tungt brottsregister som Yasin komma till tals? Svaret är: För att han faktiskt har något att säga.
De senaste åren har svensk debatt handlat mycket om dödsskjutningar, knark och vapen. Unga män vars liv blir ännu en dyster siffra i statistiken.
Många har undrat varför så många killar, inte sällan med rötterna i Somalia, lockas till kriminalitet och grovt våld. Men det talas sällan med dem. Samtidigt toppar deras historier musiklistor på Spotify och Youtube och lyssnas på av ungdomar från Rosengård till Östermalm.
Runt Yasin har flera unga artister med somalisk bakgrund vuxit fram: Guleed, Cherrie, Dree Low, Ozzy med flera.
Musikjournalisten Mats Nileskär har i Sveriges Radio intervjuat hiphop- och soulartister genom decennier. I våras gjorde han en intervju med Yasin i häktet och beskriver den somaliska influensen på dagens svenska hiphopmusik som lika tongivande som en gång den chilenska runt Latin Kings.
– Det ger ett nytt perspektiv, säger Yasin om det svensk-somaliska musikundret till Nileskär.
Själv är han uppväxt med fyra syskon och en ensamstående mamma som flydde hit från Somalia. "Det var en krock med olika kulturer, man vet inte vad som är rätt till slut", säger han om sin uppväxt.
I journalisten Lasse Wierups prisade bok om svensk gängkriminalitet, "Gangsterparadiset" (Albert Bonnier 2020), skriver han att det med få undantag finns en gemensam nämnare bland unga kriminella killar: De har saknat en pappa i barndomen.
Yasin säger till Mats Nileskär att han önskar att han satsat mer på skolan, kanske hade han blivit advokat. Istället blev han en av landets främsta samtidsskildrare. Han kanske inte målar den bild av samhället som vissa vill se, men som Yasin uttrycker det: "Jag är inget monster, bara budbäraren".