Ynkligt att lämna folk på slagfältet
Migrationsminister Tobias Billström (M) vill lämna de tolkar som hjälpt Sverige i Afghanistan åt sitt öde
Det hör inte till vanligheterna att Försvarsmakten lägger sig i flyktingpolitiken. Men frågan om Sveriges tolkar i Afghanistan är ingen vanlig fråga.
– Tolkarna är värderade medarbetare hos oss. Två av dem har stupat och vi har själva fem svenskar som stupat, säger insatschefen generallöjtnant Anders Silwer till Svenska Dagbladet.
Sammanlagt handlar det om 30 tolkar som hjälpt till vid den svenska insatsen i Afghanistan. I juli förra året sökte 24 av dem asyl i Sverige. Det stod då klart att Sveriges militära närvaro skulle avslutas och tolkarna var rädda för vedergällning från talibaner och andra grupper som ogillar den internationella insatsen. Även Försvarsmakten bekräftar hotbilden mot tolkarna.
Men Tobias Billström (M) vill inte hjälpa dem. Han tycker inte heller att Sverige har något särskilt ansvar. Trots att hotbilden mot tolkarna beror på att de arbetat åt svenska försvaret.
Det är en ynklig inställning. Om människor riskerat sina liv i svensk tjänst har vi självfallet ett särskilt ansvar att hjälpa och skydda dem. Ingen bör lämnas kvar på slagfältet.
Det borde alla kunna enas om, oavsett vad man i övrigt tycker om Sveriges roll i Afghanistan.
Hela frågan andas amatörism. Andra länder, som USA och Kanada, med längre erfarenhet av liknande insatser har särskilda program och visumregler för att hjälpa bland annat tolkar. När Sverige genomför motsvarande insatser bör vi ta lärdom av dem.
Frågan påminner lite om hur Sverige hanterat veteranpolitiken. Hoppsan, kom soldaterna hem igen?
Sveriges roll i världen har förändrats. När vi genomför större och farligare militära insatser utomlands, som den i Afghanistan, måste vi anpassa även andra delar av politiken efter detta.
Självfallet bör tolkarna erbjudas möjlighet att komma till Sverige och starta ett nytt liv om de vill.