IT-skandalen förföljer Stefan Löfvens regering
Det har gått precis ett halvår sedan Stefan Löfven tillsammans med överbefälhavare Micael Bydén och Säpochefen Anders Thornberg äntrade scenen på presscentret i Rosenbad för en ödesmättad presskonferens. Tillsammans försäkrade de att allt nu gjorts för att minimera skadorna efter IT-affären på Transportstyrelsen.
På många sätt var det den gångna mandatperiodens mest dramatiska ögonblick. Det kan behövas en kort resumé.
Redan 2011 uppmanade den dåvarande regeringen myndigheter att lägga ut IT-tjänster på entreprenad. Tranportstyrelsen hakade på, men på våren 2015 blev det problem.
Struntade i lagen
Myndighetens chef, Maria Ågren, struntade i lagen och lät IBM ta över hanteringen av uppgifter om vägar, hamnar, fordon och körkort.
Ett och ett halvt år senare, i januari 2017, fick Ågren sparken utan att regeringen berättar varför.
I juli briserar skandalen när DN avslöjar att Maria Ågren erkänt brott.
Resten är, som man brukar säga, historia. Två statsråd har avgått, den politiska oppositionen bröt samman på frågan om försvarsministerns framtid och myndigheternas naivitet i fråga om hemliga uppgifter har nagelfarits i detalj.
Och det är ändå bara en del av de konsekvenser IT-skandalen fått.
I dag har Transportstyrelsen försökt leverera några svar. På torsdag håller riksdagens konstitutionsutskott den första av en serie en utfrågningar och i nästa månad ska regeringen leverera en egen utredning.
Dagens utredning visar egentligen det vi redan visste, att fel personer haft tillgång till hemliga uppgifter. I mer än två år, mellan maj 2015 och oktober 2017 arbetade personal utan säkerhetsklassning med Transportstyrelsens register.
Uppgifterna röjda
I formell mening är de hemliga uppgifterna därmed röjda.
“Vi ska göra om, vi ska göra rätt och vi ska göra bättre”, deklarerade Transportstyrelsens nuvarande chef Jonas Bjelfvenstam på pressträffen.
Förhoppningsvis betyder det att hemliga uppgifter förblir hemliga, i alla fall på Transportstyrelsen.
De politiska frågorna återstår dock. Hur kunde regeringskansliets arbete bryta samman i en krissituation? Varför informerades inte oppositionen, eller allmänheten? Och vem i regeringskansliet visste egentligen vad, och när?
Efter presskonferensen i juli har Stefan Löfven gjort det mesta rätt. Han har visat att han tar krissignalerna på allvar, han har gjort sig av med medarbetare och han har avslöjat oppositionens försök att vinna politiska poäng.
Effekterna av IT-skandalen är dock långt ifrån över. Frågorna om krishanteringen förföljer regeringen in i valåret.