Svenska försvaret struntar i tolkarna

Den afghanska tolken Hamid ­dödades av en vägbomb för snart fem år sedan. Han hade fram till sin död hunnit arbeta för svenska styrkan i Afghanistan i nio månader. Hamid drömde om att lämna landet, men för att kunna göra det var han först tvungen att tjäna ihop lite pengar. Att arbeta som tolk var visser­ligen ett riskfyllt uppdrag men Sverige var känt som ett ansvarsfullt land.

Men på hans begravning syntes ingen från Sverige till. Inte heller fick Hamids familj någon ekonomisk kompensation från svenska staten, där han formellt var anställd.

Det var först efter massiva påtryckningar från medier som Sverige gick med på att betala ut ett ersättnings­belopp.

Hamids historia är inte unik. Svenska myndigheter har i åratal brustit i sitt ansvar gentemot de afghanska tolkarna. I våras lämnade Sverige Afghanistan men för många tolkar är framtiden oviss. Att ha tjänstgjort åt en utländsk makt innebär stora risker.

I slutet av förra året meddelade ­försvaret och Migrationsverket att ­tolkarnas situation nu äntligen var löst. Flera av de berörda afghanerna skulle få komma till Sverige som kvotflyktingar. Men i april i år avslöjade Sveriges ­Radios Ekoredaktion att så inte var ­fallet. Myndigheterna tar endast ansvar för dem med pågående kontrakt. Tidigare anställda struntar man i.

En av dem som nekats hjälp är Arash Majeed. I tre år arbetade han som tolk åt svenskarna men i och med att han ­avslutade sin anställning 2010 anses han inte längre vara statens ansvar.

– De sa bara att de beklagade att de ­inte kunde göra något när det gällde min säkerhet, sa han till Sveriges Radio.

Två svenska advokater, som före­träder ett 20-tal av tolkarna, har fått nog av myndigheternas schabbel och har därför bestämt sig för att göra en an­mälan till Justitieombudsmannen.

Det är på tiden att någon reder ut ­härvan kring tolkarna en gång för alla.

Följ ämnen i artikeln