Här har du lösningen på dina problem, Busch
Sverige behöver dubblera elproduktionen till 2050. I Storuman visar man att vindkraft är svaret. Här bygger man Sveriges största batteri – med hjälp av en sjö.
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
STORUMAN På avstånd ser de vajande talltopparna ut att dansa, men den som vågar sig närmare hör snart hur stammarna knakar av utmattning.
Det är september i Västerbotten. En bit ut i skogen utanför Storuman finns Juktans vattenkraftverk – åtminstone ett tag till. Det statliga energibolaget Vattenfall är mitt i arbetet med att göra om vattenkraftverket till ett pumpkraftverk. Mer om det strax.
Låt oss först slå fast ett par viktiga fakta. Om Sverige ska bli fossilfritt behöver elproduktionen nästan fördubblas till 2050. Vilka kraftslag man ska satsa på har blivit en känslig politisk fråga.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) talar gärna om vindkraftens opålitlighet. Busch vill ha en planerbar energiproduktion. Hon är till och med beredd att subventionera ny kärnkraft genom en prisgaranti, även när det skulle låsa fast befolkningen i höga elpriser årtionden framåt.
Sverige behöver el även när det är vindstilla, menar Busch. Vad har vindkraftsfanatikerna tänkt ta sig till när det slutar blåsa?
Svaret på den frågan finns faktiskt här på pumpkraftverket i Juktan. Det skulle kunna beskrivas som ett jättelikt batteri – så kraftfullt att det räcker till att ladda alla Sveriges elbilar minst tre gånger om, innan det tar slut.
När vindkraften producerar ett överskott av energi kan detta användas till att pumpa upp vatten från sjön Storjuktan till Blaiksjön. Där ligger det kvar tills vindkraften behöver lite hjälp på traven. Då släpps vattnet ner igen och genererar ny energi. På så sätt kan pumpkraftverket jämna ut toppar och dalar i den väderberoende elproduktionen.
Johan Dasht, vd för Vattenfall Vattenkraft, tror att både politiker och allmänheten fick ett uppvaknande under krisen med höga elpriser i Europa.
– Med både planerbara och icke-planerbara energikällor blir behovet av stora batterier väldigt viktigt för att kunna bibehålla ett stabilt nät, säger Johan Dasht.
Vi befinner oss nästan 300 meter under jord. Det dånande fläktsystemet jobbar hårt för att få ner frisk luft i gångarna.
Mitt i ett stort betongrum står den gamla generatorn och stretar. Den är tre våningar hög, och efter att ha klättrat ner för ett par skramlande metalltrappor befinner vi oss vid dörren in mot maskineriet. När anläggningschefen Mats Persson gläntar på den träffas vi av generatorns flåsande heta utandning och öronbedövande vrål. Det går knappt att sticka in huvudet i rummet utan att rygga tillbaka för värmen och ljudet.
Att arbeta med pumpkraftverket är att befinna sig i klimatomställningens centrum, säger Malin Håkansson som leder produktionsteamet för teknikerna här i Juktan.
– Det är ett magnifikt projekt. Jag tror att det är svårt för folk att förstå hur stort det är, på ytan syns det knappt att det finns en kraftstation här, säger Malin Håkansson.
Över jord speglar de grå molnen sig i Blaiksjön. Det är här uppe vattnet ska lagras mellan toppar och dalar i energiproduktionen. I förberedelserna ingår också viktig planering för hur man ska se till att fiskarna har det bra, trots de fluktuerande vattennivåerna. Just nu inväntar Vattenfall tillstånd från mark- och miljödomstolen, sedan kan man fatta ett investeringsbeslut.
Skogen omkring sjön är full av vindkraftverk vars turbiner tålmodigt vispar runt i de grå molnen. De rör sig framåt i stadig takt, medurs, som visarna i höga klocktorn.
Det är faktiskt rätt magnifikt.
