Staten vill stjäla gammelskogen
Gamla träd i milsvida skogar väcker något särskilt inom oss människor. Det är inte konstigt att politiker hela tiden ökar ambitionen för att skydda dem. Särskilt den fjällnära skogen ligger många varmt om hjärtat. Där finns många små skogsägare som i liten grad, eller inte alls, avverkat sin skog.
Problemet är bara att de som äger den och vill hugga ner den nu stoppas utan att få någon ersättning. De tvingas stämma staten i hopp om att få betalt för den skog som ska skyddas.
De som drabbas hårdast är inte stora bolag, utan små skogsägare. Det slår mot unga familjer, småföretagare och äldre som sett skogen som sin pensionsförsäkring.
Vill öppna en servering
En av dem som kommit i kläm är 57-åriga Ingrid Lind i Kraddsele. Hon driver en liten fiskecamping som hon vill utveckla. Hon hoppas kunna öppna en servering och bygga ut servicehuset till campingen.
– När jag fick nej från banken för att låna bestämde jag mig för att ansöka om att få avverka lite av min skog, berättar Ingrid för mig när jag besöker henne. Solens strålar smälter snabbt bort snön och snart tinar också de hundratals fisketurister som besöker hennes camping varje sommar fram.
2015 kom en dom som sa att fjällnära skog med höga naturvärden inte får huggas ner. Så långt allt gott. Domen gjorde ju också att de som drabbades skulle få betalt av staten för sin förlust.
Men inte långt efteråt kom också insikten om att detta skulle kosta.
Tvingas stämma staten
Efter Skogsstyrelsens, den ansvariga myndighetens, besked i vår är det tydligt att staten hoppas kunna komma undan billigt. De har efter två års utredning bestämt sig för att vägra betala något. Skogsstyrelsen meddelar i stället att de drabbade får stämma staten om de vill ha några pengar. De hävdar att ägarna till den fjällnära skogen inte brukat sin skog tillräckligt mycket och därför förlorat sin rätt till ersättning.
Detta trots att de jurister som utrett frågan åt Skogsstyrelsen anser att skogsägarna har rätt att få betalt. Naturvårdsverket följer samma regelverk, men går emot Skogsstyrelsen och fortsätter betala ut de ersättningar som de kan.
Någon får betala i slutändan
– Jag vill inte stämma staten, jag tycker att det känns obehagligt. Och jag tycker att det är bra att skogen bevaras, men om inte ens staten tycker att de har råd att betala för det, hur kan de då tro att jag har det, undrar Ingrid Lind.
Hittills är det över 20 personer som gått till domstol. Vissa har mångmiljonlån på sina fastigheter, mark som nu varken att går avverka, belåna eller sälja. Det kan ta flera år innan frågan är avgjord.
Att ta mark utan att betala är stöld. Det är inte genom stöld som vår gemensamma önskan om att skydda skogarna ska lösas. Detta är ett lysande exempel på glesbygdspolitik som misslyckats.