Bankerna tvingar bort kontanterna
I går hade finansmarknadsminister Per Bolund kallats till riksdagen. Tillsammans med olika experter skulle han svara på frågor om vår användning av kontanter.
Det är ingen enkel fråga. Vårt förhållande till pengar förändras snabbt just nu. Allt fler använder bankkort till nästan alla sina affärer, och bankerna utvecklar nya betaltjänster i till exempel mobilen.
På många sätt är det en bra utveckling. Att mindre kontanter cirkulerar ökar säkerheten för både kunder och personalen i handeln. Den svarta ekonomin blir lättare att bekämpa och systemet är kostnadseffektivt.
Kontanter spelar en allt mindre del i mångas vardag, men inte i allas.
För många äldre, föreningslivet eller personer som av någon anledning inte har ett betalkort är kontanterna fortfarande absolut nödvändiga. Och det är ändå bara exempel.
Är inte intresserade
Kontanter är fortfarande en del av vårt betalningssystem. Problemet är bara att de banker som i praktiken sköter systemet inte är intresserade. Om storbankerna fick bestämma skulle alla sköta sina räkningar på internet och betala alla inköp via kort eller Swish.
Därför har också 500 bankkontor antingen lagts ner eller helt enkelt gjorts kontantlösa sedan 2010.
Måste ta ansvar
Storbankerna gjorde förra året en vinst på runt 81 miljarder kronor. Varje svensk betalade över 8 000 kronor direkt till bankvinsterna.
Under 2000-talet har de fyra bankerna, med statens stöd, ökat sina tillgångar från drygt två gånger den svenska bruttonationalprodukten till över tre gånger värdet på allt det som produceras i landet. Naturligtvis har de ett ansvar för att betalningssystemet ska fungera, också för den som till exempel är äldre eller som bor på landsbygden.
Det är Bolunds jobb att se till att bankerna tar det ansvaret.