Inga fler EU-löften till Ariel Sharon
Tony Blair krävde att Israel drar tillbaka sina soldater, släpper fler palestinska fångar och slutar bygga den 30 mil långa muren på Västbanken. Ariel Sharon vägrade ge efter. Måndagens middag i London slutade i besvikelse, som många gånger förr när EU-ledare mött den israeliske premiärministern.
Den 25 maj gav Ariel Sharons regering
ett tveksamt klartecken till den internationella vägkartan för fred. Sedan dess har de israeliska eftergifterna varit begränsade. Regeringen Sharon har lyckats vända omvärldens uppmärksamhet mot den palestinska sidan, där nya premiärministern Mahmud Abbas slåss för att etablera sin auktoritet.
Det är inte enkelt. Den israeliska regeringen tänker bara frige cirka 300 av de tusentals palestinier som fängslats utan rättegång. Det är långt ifrån det Abbas och många i omvärlden hoppats på.
Sharon provocerar fram en splittring mellan palestinierna och fortsätter kräva att deras valde ledare Yassir Arafat ska isoleras ännu mer.
EU:s svar har varit tafatt. Visserligen har unionen bidragit till den vägkarta som nu är enda fredshoppet. Men reaktionerna på Israels övergrepp har begränsats till ord. Det beror till stor del på den tyska regeringen, som inte velat se tuffare åtgärder.
EU:s förmånliga handelsavtal med Israel förutsätter respekt för mänskliga rättigheter, men utrikesministrarna har inte kunnat enas om att använda den vägen.
Istället for EU-kommissionären Günter Verheugen nyligen till Israel med erbjudanden om nya handelsförmåner i bagaget. Det är en del av Wider Europe, ett nytt initiativ för att EU ska fördjupa sina kontakter med grannländerna.
Grundtanken är god. När EU blir större får det inte dras en ny gräns genom Europa. Om länder som Ukraina, Ryssland och Moldavien stängs ute från EU-marknaden kan en fattigdomsbarriär ersätta kalla krigets järnridå. Detsamma gäller länderna kring Medelhavet.
Ändå var det kanske inte Israel som EU:s utrikesministrar i första hand tänkte på när de godkände kommissionens tankar i juni. Det dröjde bara något dygn innan Günter Verheugen utlovade förhandlingar med Israel om handelslättnader.
”Israel borde vara ett av de prioriterade länderna”, sa han till Financial Times efter besöket. Enligt tidningen anser Verheugen att Israel inte borde ha några svårigheter att uppfylla de politiska och ekonomiska kraven för att få samma förmåner som Norge och Island.
Medarbetare till EU-kommissionären hävdar att han är feltolkad. Kvar står dock att Israel genom Wider Europe erbjuds att på sikt få fullt tillträde till EU:s inre marknad.
Sharons snigelfart med att uppfylla Israels del av vägkartan visar att det är alldeles för tidigt att komma med sådana erbjudanden. Övergreppen på de mänskliga rättigheterna gör det orimligt att ge Israel nya handelsfördelar.
Lägg planerna på ett ”EES-avtal” med Israel på hyllan!