Nu står valet mellan Löfven och Åkesson
Allting tyder nu på att en uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet ligger färdig. Resultatet ska förankras – politikerspråk för att pressas igenom – i mittenpartierna under helgen.
Egentligen borde det inte vara en överraskning för någon. En uppgörelse i mitten är nämligen det enda rimliga svaret på den parlamentariska situation Sverige befinner sig i sedan valet. Att det har tagit partierna fyra månader att inse den saken är kanske inte smickrande, men har samtidigt sin förklaring.
Tunga eftergifter för alla
En kompromiss mellan tidigare politiska motståndare innebär nämligen med nödvändighet tunga eftergifter för alla parter. Läckorna från förhandlingarna har handlat om frågor som flygskatten, strandskyddet och något slags förstatligande av skolan. Men framför allt har de handlat om viktiga socialdemokratiska principfrågor som anställningsskyddet och regleringarna av hyresmarknaden.
Ingenting av detta är först och främst politiska symboler. Det är regler som direkt påverkar vardagen för miljoner människor och som styr maktförhållandena i samhället. Oavsett vad partiernas förhandlare nu har kommit överens om måste debatten om anställdas rättigheter på jobbet och hyresgästernas villkor fortsätta. Dåliga förändringar kommer att mötas av massiv kritik, så enkelt är det.
Ändå var det alltså nödvändigt att få till stånd en överenskommelse, och förklaringen är enkel. Alternativet skulle vara sämre. Det består nämligen i ett politiskt styre där Sverigedemokraterna på ett eller annat sätt skulle utöva ett stort inflytande. När Ulf Kristersson påstår något annat är det inte bara önsketänkande, utan dessutom en förolämpning av både Jimmie Åkesson och Sverigedemokraternas väljare.
Sverigedemokraterna skulle förändra Sverige
Sverigedemokraterna skulle, om de fick möjlighet, bidra till att vrida Sverige i konservativ eller rent av reaktionär riktning. Bort från liberala värden, öppenhet och jämställdhet. Som erfarenheten från andra europeiska länder visar är det en utveckling som är mycket svår att vända.
De eftergifter i sakfrågor som en mittenuppgörelse kräver kan däremot alltid diskuteras vidare.
Mittenpartiernas retorik visar att de förstått situationens allvar. Om det är sant borde helgens möten egentligen vara en formalitet. I valet mellan Stefan Löfven och Jimmie Åkesson borde de liberala partierna bara kunna komma fram till ett svar.
Rimligen får Sverige en regering i nästa vecka, och rimligen är det Stefan Löfven som på torsdag kan presentera en regeringsförklaring.