Nu slår det gnistor om Mona Sahlin – igen

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-03-30

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Mona Sahlin är laddad.

Lars Leijonborg kräver att centern river upp energiuppgörelsen med regeringen.

– Det är för hårdsmält för tre av oss, sa folkpartiledaren till riksdagsjournalisterna i tisdags.

Maud Olofsson tänker inte ge sig. Hon anser att det behövs en uppgörelse över blockgränserna:

– Om inte kan energipolitiken bytas ut vart fjärde år och det är ingen betjänt av.

Det är inte bara partiledarna som bråkar. Centerungdomarnas nyliberale ordförande gick i taket när energiöverenskommelsen blev känd. ”Nu serverar vi socialdemokratin en murbräcka rätt in i hjärtat på Alliansen”, skrev Fredrik Federley i Svenska Dagbladet.

”Flera hållpunkter finns i propositionerna som innebär att vi mitt under en borgerlig regering där centerpartiet ska ingå måste öppna dialog med socialdemokraterna och vänsterpartiet!”

I sak är det lätt att förstå Maud Olofsson. Många av energiförslagen är utmärkta. Förnybara bränslen får en rejäl chans när systemet med gröna elcertifikat blir mer långsiktigt och ambitiöst. Vindkraften kan få sitt verkliga genombrott.

Dessutom har regeringen fått igenom en handlingsplan för biobränslena i EU och mål för energieffektivitet.

EU:s nya energipolitik blir inte den ensidiga hyllning till kärnkraft som borgerliga ledarsidor hoppats på.

Tvärtom öppnas en stor marknad för Sveriges gröna näringar. Centerpartiets medlemmar har goda skäl att vara glada.

Äntligen har Sverige en energipolitik värd namnet igen. Mona Sahlin satte fart på arbetet mot diskriminering. Nu slår det gnistor om henne som energiminister. Bra propositioner, hårda tag mot kraftbolagens ansvarslöshet och övervinster, gröna visioner.

Visst kunde regeringen ha lagt fram tydligare förslag om energisparande.

Här borde socialdemokraterna inspireras både av statens Miljövårdsberedning och av EU-parlamentarikerna Anders Wijkman (kd) och Lena Ek (c), som lagt fram goda förslag.

Skillnaderna mot folkpartiet är ändå gigantiska. Jan Björklund hånade vindkraften i sin kommentar till energiöverenskommelsen. Han hoppas istället på nya kärnkraftverk.

Eva Flyborg argumenterar för uranbrytning i Sverige. Det är passande för ett parti som vill krypa in under Natos kärnvapenparaply.

Varför ska centern välja sådana vänner i stället för socialdemokratin?

Mats Engström

Följ ämnen i artikeln