Döm inte barn till en sämre framtid
Den kritiska situationen för skolan var uppenbar redan innan sommarens flyktingtopp
I fjol sökte 70 384 barn asyl i Sverige. Det innebär också att svensk skola på ganska kort tid har fått många nya elever.
Läget i kommunerna är redan mycket ansträngt och om vi inte vill att det bara ska förvärras måste det till djärva satsningar på svensk skola. Då gäller det både att förmå alla skolor att ta emot nyanlända och att låta behoven ska få styra också hur anslag till skolorna fördelas.
Lärare – en knapp resurs
Dessutom måste nya skollokaler byggas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har i en grov uppskattning kommit fram till att fjolårets stora flyktingström gör att det behövs närmare 150 nya skolor.
I dag presenteras ytterligare en utmaning för svensk skola. Enligt Universitetskanslerämbetet borde antalet nya elever på lärarutbildningen vara 8 000 fler per år. Detta för att över huvud taget täcka det framtida behovet av lärare i skolan.
Redan i somras larmade Skolverket om att svensk skola - från förskola till komvux via gymnasiet - kommer att behöva heltidsanställa 70 000 lärare, förskollärare och pedagoger fram till 2019.
– Legitimerade lärare är på väg att bli en knapp resurs som man måste hushålla med så klokt det bara går, säger Fredrik Svensson på Universitetskanslerämbetet till Svenska Dagbladet.
Bristen på utbildade lärare - särskilt sådana som har kunskaper i språkutvecklande pedagogik och svenska som andraspråk - är en av skolans stora utmaningar.
På den här ledarsidan har vi tidigare förordat en sorts ettårig lärarutbildning med studielön öppen för alla akademiker. Då skulle vi kunna ha fler lärare i tjänst redan 2018.
Ingen kan blunda
Regeringen utreder nu möjligheten med att flyktingar som är utbildade lärare i sina hemländer får börja undervisa barn som har samma modersmål. Det borde komma i gång snarast. Dessutom bör befintliga lärare erbjudas vidareutbildning, bland annat i språkutvecklande arbetssätt.
Lärarnas Riksförbund föreslår att en helt ny yrkesgrupp, lärarassistenter, anställs för att ta hand om administration. Det är ingen dum idé, men behöver kompletteras med annan personal anställs: kuratorer, skolbibliotekarier, skolsköterskor.
Det finns dessutom ett ökat behov av kontakt med familjer, hjälp till skolval och andra insatser för att hjälpa barn att komma in i det svenska samhället.
Detta kommer förstås att kosta pengar, men har vi haft råd att sänka skatterna med hundratals miljarder så bör vi ha råd att satsa på skolan. Den kritiska situationen för skolan var uppenbar för alla redan innan sommarens flyktingtopp, men nu kan ingen blunda för allvaret.
Om vi inte vill att tusentals barn ska dömas till en sämre framtid måste vi ta skolkrisen på allvar.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.