Alla barn måste få samma chans
Gustav Fridolin vill att alla skolor – kommunala och privata – på en ort ska ha en gemensam kö. Utbildningsministern tänker låta en utredare ta fram ett förslag till hur reglerna ska se ut. Enligt SVT får kommunerna dessutom större möjlighet att påverka etableringen av friskolor.
Bakgrunden är att friskolor vägrat att ta emot elever för att de till exempel haft en funktionsnedsättning, men en gemensam kö kan också bli ett verktyg i kampen mot de växande klyftorna i skolan.
Utlöste starka känslor
Just nu granskar Vetenskapsradion ett av de viktigaste inslagen i skoldebatten, de internationella Pisamätningarna. I land efter land har fallande resultat utlöst chock och politiskt rabalder. År 2013 var det Sveriges tur.
För första gången presterade svenska 15-åringar sämre än genomsnittet i OECD-länderna i såväl läsförståelse som naturvetenskap och matematik.
Att utbildningssystemet håller världsklass är sannolikt en del av den nationella självbilden i de flesta något så när demokratiska länder. När den bilden inte håller utlöser det starka känslor. För starka, hävdar forskare som Vetenskapsradion talat med.
Inte bara en fråga om rättvisa
Skolsystemets mål kan inte vara att hamna så högt som möjligt i internationella mätningar. Det är självklart. Men det går inte heller att vifta bort seriösa jämförelser av skolsystem, och i fallet Sverige är det framför allt en sak som orsakar fallet.
Klyftorna har ökat och likvärdigheten har minskat. De elever som har det svårast har fått det ännu svårare, utan att de duktigaste presterar bättre. Och två av de faktorer som drivit på utvecklingen är friskolorna och skolvalet.
Likvärdighet i skolan är inte bara en fråga om rättvisa och livschanser. Det handlar faktiskt också om kunskapsnivån i hela samhället.
En gemensam skolkö och ett kommunalt inflytande över var nya friskolor ska startas skapar inte likvärdighet, men i bästa fall kan den i alla fall minska klyftorna.