Det är en bra bit från Ramvik till Stureplan
Fälldin omvandlade Bondeförbundet till att också bli ett parti för småfolket
29 NOVEMBER 2009. Centerns förvandling
De senaste åren har jag levt nära Thorbjörn Fälldin, hans värld mer än hans person. En sommardag stod vi vid gården i Ås och betraktade de soliga ådalarna, då och då svalkade av brusande vattenstänk. Från dessa paradisiska trakter steg Fälldin för länge sedan ut i världen för att erövra jordbruksorganisationer, kommunfullmäktige, med tiden Centerpartiet och hela riket. Han lyssnade alltid till råd från nästgrannen Harald Olsson, känd som snabbpratare och far till Maud Olofsson.
1971 lämnade Fälldin huvudansvaret för familjegård, potatisodling och får-avel åt hustrun Solveig. Han blev ledare för ett parti som skulle ena borgerligheten och flytta in i regeringskansliet.
Fälldin omvandlade Bondeförbundet till att också bli ett parti för småfolket, hotat av omflyttning och industriflykt. Offer för den centraliserade kapitalismen och för en socialdemokrati som praktiserade sin enda överlevande marxistiska tanke: Produktivkrafterna måste obönhörligen utvecklas.
Fälldins förkapitalistism lockade stora delar av landsbygdens arbetarklass, ofta driven från sin hembygd in i städerna. Centern blev näst största arbetarparti och skrev paroller om enighet med LO, fackledarna värjde sig, trots att Fälldin ryckte Keynes idéer från den passive Gunnar Sträng och lovade skapa några hundra tusen nya jobb. Centerledaren avfärdade dessutom marginalskatter; inget för våra väljare, sa han som om han talade för Kommunal. LO-ledaren Gunnar Nilsson smög till slut ändå in i bastun med värmefakiren Fälldin. När de hade duschat rådde storstrejk och storlockout.
Bruset från den gröna vågen nådde tidigt Fälldin. Han ställde sig som ett mäktigt utropstecken mot kärnkraften, förmodligen vår tids mest hotfulla teknologi, sårbar, centralistisk, bindestreck till de vidriga vapensystem och dödligt avfall. Han stoppade statsapparatens galna projekt att bygga 24 kärnkraftverk. Hans plan att avveckla kärnkraften krossades via en manipulerad folkomröstning. Därmed var Centerpartiets storhetstid förbi. Partiet återgick efter Fälldin till den gamla, ofta belönade, uppgiften som socialdemokratiska medhjälpare: Antisocialistiskt men ständigt berett att träffa en god och lönsam uppgörelse om matpriser, skatteutjämning eller regionala högskolor.
Historiker skulle kalla det anakronism eller historicism att mäta Maud Olofssons olyckliga fyraprocentiga center mot Fälldins trettioprocentiga. Efter samtal med centerhistoriker vågar jag ändå på mig några slutsatser. Olofsson har rensat ut bland partiets arbetarväljare, skrämda av högerregeringens hot om usla trygghetssystem, rättslösare avskedanden och dess ovilja att ställa krav på företagsägare. Centern har glömt den sociala
Åsling-doktrinen: företag som lägger ner måste ordna alternativa jobb.
Fälldin byggde högskola och universitet för ungdomar i norr. Dagens center vill hyra ut unga människor till särskilt låga löner och utan anställningsskydd. I Frankrike demonstrerade miljontals ungdomar mot den sortens politik.
Centerns sociala perspektiv har krympt från glesbygd och norrlandskommunen till, symboliskt, Stureplan. En plats, minnesvärd endast tack vare sin utmärkta bokhandel. Den får mig att associera till Fälldins generation: moralkonservativ, tveklöst, men också kulturellt bildad. I dag representerar oftast Fredrick Federley Centerns offentlighet.
En stillsam lunch med Anders Carlgren kan påminna om det gamla Centerpartiet, kanske det sista parti berett att offra makten för sin övertygelse, för ekologins krav och kampen mot den nukleära galenskapen.
Den övertygelsen har, med personerna som bar upp dem, flytt Centern och byggt det dubbelt så stora Miljöpartiet.
Den lilla borgerligt-mediala elit som förra valet valde Maud Olofsson som accessoar tycks nu byta till Maria Wetterstrand som dekoration. Enda faran för detta klassmedvetna högerskikt är om Wetterstrand blir vän med LO och samverkar med Lars Ohly.
Fälldin ville vara vän med LO och drev organiserat samarbete med Lars Werners VPK.