Krislandet Sverige får hjälp – från EU

Sämre kunskaper i skolan, inga jobb och inga bostäder. Det går bra nu för ­Sveriges unga.

I går meddelade EU-kommissionen att ungdomsarbetslösheten i krislandet ­Sverige är så hög att man nu tänker gå in med ekonomisk hjälp.

Först kom Pisa-undersökningen som ­mäter kunskaper i bland annat läsför­ståelse och matematik. Den visade att svenska elever presterar sämre på alla områden. Sverige har haft sämst utveckling av samtliga 34 undersökta OECD-länder.

Dagen efter nyheten om Pisa meddelade EU-kommissionen att ungdoms­arbetslösheten ligger på en oacceptabel nivå i Sverige. Kommissionen har valt ut ett antal regioner där man ser en särskild fara med ungas arbetslöshet.

Vi är alltså ett av de utpekade länderna.

Det rör sig om ett ekonomiskt stöd på 789 miljoner kronor och ska gå till ­åt­gärder för att garantera unga jobb, studie­plats eller praktik.

M skyller på räknefel

Kommissionen verkar ha högre ambitioner än vår regering. Senast i oktober gick Moderaternas partisekreterare Kent Persson ut och sa att ungdomsarbetslösheten är mycket mindre än det beskrivs i debatten. Det är hur man räknar som är felet menade han.

Men oavsett hur man ska räkna så är varje siffra ett misslyckande. Bakom ­tabellerna finns en ung människa med en framtid.  Den som inte har en utbildning blir utsatt på arbetsmarknaden.

Den som inte har ett jobb kan inte få en bostad.

Den som inte har en bostad kan inte skapa ett eget privatliv.

Unga får psykiska problem

Självklart påverkar samhällsutvecklingen de ungas framtidstro och hälsa. ­Socialstyrelsen publicerade en rapport i våras som visar att 15-åringarna i ­Sverige mår sämre än i jämförbara västländer. Allt fler 16–24-åringar får vård för psykiska problem.

Depressioner, ångestsjukdomar och missbruk är de diagnoser som ökar mest. Vad som är än mer oroväckande är att 18–24-åringar står för den största ­ökningen inom den psykiatriska slutenvården.

Men det kanske också går att förklara bort?

Följ ämnen i artikeln