I demokratin bestämmer inte direktörerna takten
Landets direktörer vill - ja de kräver - att regeringen bums sätter stopp för konflikten i Göteborgs containerhamn.
“Vi har inte tid att vänta”, utbrister Mats Hedenström på Svensk Handel i Arbetsmarknadsnytt, ett nyhetsbrev från Svenskt Näringsliv. “Det här borde vara en enkel och begränsad utredning”, säger Per Hidesten på Industriarbetsgivarna.
Dagen före midsommarafton satte arbetsmarknadsminister Ylva Johansson i gång en översyn av reglerna för vissa strejker.
Enkelt uttryckt ska utredaren fundera på ifall det behövs regler för att förhindra utdragna konflikter som den i Göteborgs hamn.
Inte så lätt
Det kan låta som en enkel uppgift. Inget kunde vara mer felaktigt.
Strejkrätten är till att börja med skyddad av grundlagen. Det är ett uttryck för att konflikträtten på arbetsmarknaden är ett fundament i ett öppet samhälle.
Under vintern har det slutits avtal för stora delar av arbetsmarknaden, utan en enda strejkdag. Den svenska modellen är dock en ömtålig blomma. Arbetsgivare och fack har stor frihet, och ett mycket stort ansvar.
Alla tycker att det är en bra ordning, och den bygger på balans mellan arbetsköparna och de som arbetar. Rätten att strejka är en del av den balansen.
Kort om tid
Utredaren Tommy Larsson har kort sagt ett delikat uppdrag, och han har inte fått mycket tid på sig. Utredningen ska vara färdig den sista maj. I de här sammanhangen är det raketfart.
Kommer utredningen fram till att reglerna behöver förändras ska förslagen sedan skickas ut på remiss innan regeringen kan skriva ett förslag till riksdagen.
Det är inte ett sätt att fatta beslut som passar direktörerna, men det är demokrati.
Om representanter för näringslivet väntar sig att staten ska hasta fram nya lagar för att lösa den akuta situationen i Göteborgs hamn är vi riktigt illa ute. Det ansvaret kan nämligen bara fack och arbetsgivare ta.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.