Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Teodor, Teodora

Nya arbetarpartiet missar allt det nya

Teknik som ger enorma vinster

Stora förändringar 3D-skrivare kan 
leda till att det blir mindre lönsamt att placera sina
fabriker i låglöneländer. Kanske innebär det också 
att det vi kallar globalisering förändras i grunden.

Ombord på rymdskeppet Enterprise brukade kapten Jean-Luc Picard gå fram till ett skåp och säga: ”Te. Earl Grey. Varmt”.

En rykande het mugg materialiserades ur tomma intet.

Det här var i 1990-talets version av tv-serien ”Star trek” och maskinen – The ­Replicator – producerade mat, tallrikar och bestick. I dag är den inte så mycket science fiction som man skulle kunna tro.

Årets julklapp brukar säga en del om sin tid, bakmaskinen 1988, det elektroniska husdjuret 1997 och spikmattan 2009, och i år kommer vi tydligen att köpa hörlurar till varandra.

Tänk om allt detta ställdes på huvudet. Tänk om shopping förvandlades till något helt annat. Tänk om vi i stället för att gå ut och välja bland de prylar som finns i handeln kunde bestämma exakt vad vi ville ha och sedan bara skriva ut det.

2012 är året när man på bred front börjar prata om 3D-skrivaren.

Böcker som Chris Andersons ”Makers: The new industrial revolution” beskriver det som att vi står inför en tredje industriell revolution. Den första inträffade på 1800-talet när hantverket ersattes av fabriker. Vi fick moderna städer och modern arbetarklass. Den andra revolutionen kom under 1900-talets början när övergången till massproduktion gjorde att vi fick ­löpande band, konjunkturpolitik och så småningom moderna välfärdsstater.

En tredje industriell revolution står nu inför dörren. Det är dags för den digitala tekniken att omvandla, inte bara hur vi kommunicerar, läser tidningar och blir kompis med varandra, utan även hur ­varor produceras.

Allt kommer att bli annorlunda. Igen.

När du skriver ut ett dokument hemma på en vanlig bläckstråleskrivare bygger den upp lager av bläck som bildar bokstäver tills den har gjort en perfekt kopia av dokumentet på skärmen.

3D-skrivare fungerar på ett liknande sätt. De bygger på lager av flytande plast eller metall och skapar en faktisk fysisk produkt – en exakt kopia av den du har på skärmen.

På samma sätt som vi laddar hem ­musik kommer vi att kunna ladda hem (och skriva ut) produkter. Och precis som att du i dag inte behöver köpa ett helt album, utan i stället kan göra din egen spellista, kommer du att kunna bestämma hur ­grejerna ska se ut.

Redan i dag kan du gå till Mulberry Street 298 i New York och köpa en 3D-skrivare för runt 2 000 dollar. Slår dessa nya produktionstekniker igenom kommer de att förändra det mesta.

Internet har redan ökat marknaden för väldigt nischade produkter som det tidigare inte var lönsamt att sälja.  I stället för att sälja miljoner exemplar av ett fåtal breda titlar började nätbokhandeln Amazon att tjäna pengar på att sälja ett fåtal exemplar av miljoner titlar.

På deras sajt kunde människor hitta precis den obskyra bok de ville ha, och eftersom Amazon var en nätbokhandel kostade det inte företaget så mycket att ha ett sortiment av miljoner böcker – i stället för ett hundratal.

Den här affärsmodellen spås nu börja slå igenom även inom industrin.

Företagen kommer varken behöva lagra eller transportera varor på samma sätt. De kommer att kunna skrivas ut när och var de behövs.

Detta leder till att det kommer att bli mindre lönsamt för företag att placera ­sina fabriker i länder med låga löner. Kanske kommer därmed även det vi kallar globalisering att förändras i grunden.

Man kan redan se hur tillverkningsindustri rör sig tillbaka till Europa och USA.

Även om 3D-skrivaren inte har flyttat in i våra vardagsrum gör tekniken redan det enklare och snabbare att producera prylar.

I stället för krav på låga löner kommer kraven på de anställdas kompetens att öka. Både för att jobben blir alltmer högteknologiska och för att design och tillverkningsindustri flyter ihop.

På samma sätt spås det bli allt svårare att säga vad som är industri och vad som är tjänstesektor. Vi konsumenter kommer i allt högre grad designa våra egna produkter, så vad ­företagen erbjuder kommer alltmer att likna en service.

Allt detta borde vara goda nyheter för Sverige. Problemet är vår ålderdomliga regering.

Samtidigt som betydelsen av låga löner väntas minska styrs vi av folk som tycker att vi ska konkurrera med just dessa.

Samtidigt som teknikutvecklingen gör att kraven på ökad kompetens ökar är fas 3 Sveriges största arbetsgivare. Där råder det utbildningsförbud.

Samtidigt som världen pratar om en tredje industriell revolution satsar vi på sänkt krogmoms och skatteavdrag för barnkalas.

Samtidigt som design och industri väntas flyta ihop vill vi dra ner på estetiska ämnen och Jan Björklund bygger en hel skolpolitik på blindkartor och Hallands åar. Han tror att de fallande svenska utbildningsresultaten kommer att ta tjugo år att vända trots att många länder gjort det på runt fem.

Regeringen väljer dock att sänka bolagsskatten i stället.

Samtidigt som rapporter som McKinseys nya ”Manufacturing the future” beskriver hur framtidens arbetsmarknad finns i de högkvalificerade tjänstejobb som kommer att växa ihop med industrin, är Moderaternas politik på området ­reducerad till rut-avdrag.

Samtidigt som interaktivitet och relationer väntas bli grundläggande i all teknikutveckling minskar intresset för tekniska utbildningar bland tjejer. Just när behovet av olika erfarenheter inom branschen alltså växer.

Samtidigt som 3D-skrivaren och liknande teknik innebär enorma vinster för miljön, eftersom de inte slösar med material, har ingen hört en ledande moderat ­säga ett ord om hållbarhet sedan Reinfeldt hade en grön tröja på sig i valrörelsen 2006.

Samtidigt som det är möjligt att skriva ut en fullt fungerande automatkarbin på en 3D-skrivare har vi en vice statsminister som verkar tycka att det största säkerhetshotet mot Sverige är en eventuell rysk landinvasion av Gotland.

Årets julklapp borde vara ett modernt arbetarparti.

För det är i sanning inte Moderaterna.

Eller deras tre stödhjul till samarbetspartier.

Följ ämnen i artikeln