Bruksorten kan sluta skämmas
Filipstad bidrar till Sverige och världen
Det finns två åsikter som ingen i det offentliga samtalet har behövt motivera på flera årtionden.
För det första, den som har växt upp i en bruksort får leva med att befinna sig i underläge. Det bästa man kan göra är att flytta, sudda ut sin dialekt och kanske till sist få något slags erkännande.
För det andra, för att utbildning ska vara meningsfull ska den helst ske på ett universitet eller en högskola, och den ska absolut resultera i poäng. Andra utbildningar eller erfarenheter är helt enkelt inte lika mycket värda.
Så vad gör jag här, på en skola i en mellansvensk industriort där man frivilligt lämnat den akademiska världen?
Svaret är att jag åkt till Bergsskolan i Filipstad för att titta på en utbildning som näringslivet skriker efter och som krävs för att klara en klimatomställning. Den lilla orten i östra Värmland tillför utbildningen kvalitéer. En stor del av studenterna kommer att leva sina liv i små samhällen som är det producerande Sverige som så ofta glöms bort när framtiden ska stakas ut.
– Våra studenter vet att de får jobb när de är färdiga. Och väldigt ofta kommer de från mindre orter, säger Jan Håkansson.
Håkansson är skolans rektor. Bergsskolan grundades 1830 och har alltid varit inriktad på näringslivets behov. Här utbildas tekniker och ingenjörer för gruvnäringens, anläggningsbranschens och stål- och tillverkningsindustrins behov.
Det är länge sedan Filipstad utgjorde den tunga svenska industris centrum. Men traditionen har visat sig viktig.
– Inom industrin vet ju väldigt många vad Bergsskolan är. Studenterna får med sig både kunskaper och ett nätverk, säger Håkansson.
De senaste åren har verksamheten varit en del av Luleås tekniska universitet. Från och med höstterminen blir dock Bergsskolan åter sin egen herre. De fyra utbildningar man erbjuder kommer att räknas som Yrkeshögskola.
– Den här utbildningen behövs, men i dag erbjuds den inte, säger Gert Nilson.
Nilson är teknisk direktör på Jernkontoret, stålföretagens branschorganisation. Han är dessutom ny ordförande i skolans ägarstiftelse.
Ett av villkoren för att godkännas som yrkeshögskola är att det finns arbetsgivare som är villiga att ställa upp som samarbetspartners. Det gäller till exempel praktiken som är en viktig del av utbildningen.
Det har gått över förväntan. I dag har Bergsskolan samarbete med 36 företag som erbjuder över 100 praktikplatser. De finns över hela landet, från Ystad till Kiruna.
– Jag tror det är unikt, säger Jan Håkansson.
Att lämna den akademiska världen ger skolan en större frihet att anpassa utbildningen till behoven. Det påverkar också antagningen som skolan nu får sköta själv. I fortsättningen kommer en del av studenterna att tas in på det som kallas "reell kompetens". De erfarenheter de sökande har med sig från arbetslivet får ett värde.
Samtidigt fortsätter utbildningen till stora delar på samma sätt som under åren i universitetet. Litteraturen finns ju kvar, liksom lärarna. Ambitionen är att Bergsskolan också i fortsättningen ska ge ett avstamp oavsett om målet är att fortsätta att arbeta i den svenska basindustrin eller att ta steget ut i världen.
För studenterna har Filipstad sina praktiska fördelar. Det kommunala bostadsbolaget kan till exempel lova att den som kommer hit för att studera kommer att få någonstans att bo.
– Vi vill ju att studenterna ska få en bra bild av Filipstad, och bli ambassadörer för vår stad, säger kommunalrådet Åsa Hååkman Felth.
– Bergskolan har betytt väldigt mycket genom åren.
Nu är hon glad över skolans planer. Fler studenter betyder fler invånare, och nya inkomster. Men det innebär också att den lilla orten med drygt 10 000 invånare kan vara med och bidra.
– Den kompetens studenterna får är bra för Sverige, och för världen, säger Åsa Hååkman Felth.
Och det är väl så det är. Det som händer i det producerande Sverige kan faktiskt vara bra för landet, och för världen.