Reinfeldt – ett annat ord för springnota

STACK UTAN ATT BETALA Springnotan som Reinfeldt lämnade efter sig är ökade klyftor och ett ­politiskt samtal som skyller bristerna i välfärd, skola och bostäder på invandringen – trots att Alliansen sänkte skatten med 140 miljarder.

22 december 2015. Arvet från Alliansen

Sverige behöver bygga 700 000 bostäder de närmaste tio åren. I kommunernas byggplaner finns bara hälften så många. I delar av landet är trångboddheten redan i dag akut. Boverket varnar för att det kan leda till sjukdomar och att barnen som lever så får svårt att läsa läxor och leka inomhus.

Barnen, ja. Ungefär tolv procent av barnen i Sverige lever i fattigdom, enligt Rädda­ Barnen. Vart tredje barn i vissa områden i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Trenden i den svenska skolan är att kunskaperna går ner för alla, men särskilt mycket för pojkar som kommer från ekonomiskt och socialt svaga hem.

Under samma tid som ­bostadsbristen eskalerat och klassamhället hårdnat har välståndet och de rikas privilegier ökat kraftigt. RUT-avdrag för bartendrar! Skattesänkningar och ­massiva ränteavdrag!

Sanningen är att det går bra för Sverige. Men det går inte bra för alla i Sverige och det leder till stora problem. 

Kommer ni ihåg två herrar Reinfeldt och Borg? De hävdade ofta att de stod upp för den svenska modellen. I en eftervalsanalys skrev Anders Borg att det är viktigt för ­regeringar som vill bli om­valda att försöka hålla ihop samhället.

Just det, ja.

Fredrik Reinfeldt och Anders Borg förstörde absolut inte svensk ekonomi. Den växer så det knakar. Däremot gjorde de starka insatser för att förstöra den svenska sammanhållningen. De gjorde enkla, moderata saker som att sänka skatter och skära i a-kassan. De klarade däremot inte av svårare saker som samhällsbyggnad. Under sin andra mandatperiod gjorde de ingenting, samtidigt som tudelningen på arbetsmarknaden hårdnade, bostadsbristen blev akut och skol­resultaten för fattiga barn fortsatte att rasa.

Kanske är det inte så ­konstigt att den dynamiska duon valde att dra som en avlöning efter valet.

Så hur är läget egentligen i den svenska ekonomin?

Sanningen är att bilden är dubbel.

I går kom Konjunkturinstitutet med en ny prognos som visar att Sverige går in i högkonjunktur. Samma eftermiddag presenterade Magdalena Andersson nya, kraftigt uppreviderade tillväxtsiffror. Arbetslösheten sjunker, sysselsättningen stiger. ”Ekonomin går som en nyproducerad Tesla”, sammanfattade ­finansministern.

Det är mycket glädjande.

Ungefär samtidigt kom en annan myndighet, Finans­politiska rådet, med en rapport som visar att flykting­invandringen ställer Sverige inför stora utmaningar de närmaste åren och att politiken på integrationsområdet varit misskött under lång tid.

Problemen i Sverige i dag är inte brist på tillväxt eller pengar. Problemet är att Anders Borgs och Fredrik Reinfeldts politik naggade på själva fundamenten till den svenska samhällsmodellen. Inte bara genom de förslag de faktiskt ­genomförde – utan vad de struntade i.

Springnotan som Reinfeldt lämnade efter sig är ökade klyftor och ett ­politiskt samtal som skyller bristerna i välfärd, skola och ­bostäder på invandringen – trots att Alliansen sänkte skatten med 140 miljarder.

Det är faktiskt inte riktigt klokt.

Nu måste regeringen göra det som Alliansen struntade i. LO har efterlyst en Löfvenplan med massiva investeringar i bostäder, utbildning, arbetsmarknadspolitik, ­infrastruktur och sjukvård.

Och ja, det är något sådant som krävs. Inte för att rädda tillväxten på kort sikt, men för att täcka samhällsskulden som Reinfeldt och Borg glömde betala.

Om man får önska någonting för 2016 är det ett samtal som vågar vägra välja mellan systemkollaps och halleluja, apokalyps eller gulliga ­rosa hästar.

Och att Stefan Löfven orkar göra det som alla begriper måste – ja, verkligen måste – göras om inte ­ännu fler barn ska behöva växa upp under skamliga förhållanden i detta rika land.

De goda nyheterna är att Sverige i alla fall har råd.

Följ ämnen i artikeln