Han sålde ut Europa

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I dag är det dags för nästa stora integritetsdebatt i EU-parlamentet. Efter Telekom och Ipred är det nu dags att rösta om Swift.

Det är det belgiska företaget Swift som förmedlar överföringar av pengar mellan världens alla banker. I jakt på terrorister har USA krävt att få tillgång till all information som går via Swift. Det innebär att USA vill ha full kontroll över EU-medborgarnas privatekonomi.

Personuppgifter sparas i 90 år

Europa, däremot, får ingen tillgång till amerikanska transaktioner. Det är USA som är polis och Europa som hyser den misstänkta terroristen. Vad du än handlar, vilka du än skickar pengar till. CIA tar sig härmed rätten att granska vad du gör.

Enligt avtalet har de amerikanska myndigheterna ingen skyldighet att respektera Europas dataskyddslagar. En medborgare som granskas har ingen möjlighet att få rättslig prövning. I EU kan personuppgifterna sparas i fem år, men i USA får de sparas i 90 år.

Kuppade igenom avtalet

Enligt avtalet kan all information skickas över till USA utan någon redigering. För europeiska och svenska företag innebär det att deras ekonomiska information kan lämnas ut.

Det var det svenska ordförandeskapet som i höstas skötte förhandlingarna och som sålde ut den europeiska integriteten. Sedan dess har mörkläggningen kring Swiftavtalet har varit total. Den amerikanska regeringen ville självklart inte skylta med sin inblandning i europeiska affärer och Fredrik Reinfeldt lydde amerikanska order, det gör han ju alltid. Dessutom hoppades han väl för egen del slippa­ en upprepning av de plågsamma FRA- och Ipred-debatterna.

Det svenska ordförandeskapet kuppade i stället igenom Swiftavtalet dagen innan det nya Lissabonfördraget trädde i kraft. Hade man väntat ytterligare en dag hade parlamentet fått ett helt annat inflytande över avtalet.

Parlamentet kokar av upprördhet

De folkvalda parlamentarikerna kan därmed inte påverka innehållet i avtalet, men de kan fortfarande rösta ja eller nej. Och nu börjar den svenska mörkläggningen att spricka. I förra veckan fick Swiftavtalet nej i parlamentets människorättsutskott. I dag debatteras Swift i parlamentet och i morgon röstar ledamöterna om förslaget.

In i det sista har USA försökt lobba in avtalet. Hillary Clinton har ringt upp parlamentets ordförande Jerzy Buzek och den amerikanska Brysselambassadören har setts i parlamentets korridorer. Parlamentet kokar av upprördhet och rykten.

Mörkläggningen faller, om än i sista minuten.

EF