Visst behöver vi uppmuntran

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-09

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Daimler som tillverkar Mercedes har enligt den tyska tidningen Der Spiegel sagt nej till att köpa Volvo Personvagnar. Företaget har enligt tidningen grundligt gått igenom Volvo och bestämt sig för att inte ta över det svenska märket.

Jag förstår om det skapar besvikelse på Hisingen. Längtan efter en ny ägare som kan ge förutsättningar att se framåt har varit stark länge.

Ändå är beskedet från Daimler kanske inte enbart negativt. Tyskarna fattade nämligen sitt beslut därför att Volvo inte kompletterade företagets egna produkter. I klartext, Volvos bilar är konkurrenter till Mercedes.

Ett bättre betyg kan ett varumärke i bilbranschen knappast få.

På regeringens uppdrag ska Arbetsförmedlingen de närmaste åren att upphandla tjänster av personliga coacher för närmare tre miljarder kronor.

Det är inte riktigt klart vad en coach gör, men av beskrivningen att döma tycks det handla om en korsning mellan en yrkesvägledare och något slags personlig hejarklack. Tanken är i alla fall att de ska hjälpa en kvarts miljon arbetslösa med goda råd och personligt stöd.

Varslen fortsätter månad för månad att slå rekord och Arbetsförmedlingen spår att 145?000 jobb kommer att försvinna de närmaste två åren. Nästa år når arbetslösheten enligt prognoserna nio procent.

Från regeringen kommer ingen tröst. De skärpta villkoren för sjuka och arbetslösa står kvar och någon massiv satsning på vidareutbildning eller utveckling finns inte i sikte.

Arbetsmarknadsminister Littorin talar om ”skitår”. Statsministern förklarar myndigt för de arbetslösa att det visst finns jobb. Det är kort sagt bara att spotta i händerna och rycka upp sig.

Inte så konstigt om människor behöver en personlig coach som kan muntra upp dem.

För en dryg månad sedan överlämnade tidigare universitetskanslern Sigbrit Franke sin utredning om framtidens lärarutbildning till Jan Björklund.

Lärarutbildningen ska nämligen göras om – igen.

Lite i skymundan passade Franke också på att föreslå att en av dagens lärarutbildningar helt ska tas bort. Det handlar om folkhögskolelärarutbildningen, en ettårig utbildning inriktad på behoven hos landets folkhögskolor. Den står öppen för studenter med akademiska studier bakom sig, men också för personer med lång erfarenhet av folkbildning.

Franke anser inte att utbildningen behövs. Folkhögskolorna har nämligen så olika behov att det är svårt att finna en gemensam nämnare. Det sista är antagligen sant. Men slutsatsen är förvånande.

Ett sätt att rekrytera lärare med andra erfarenheter än de från skolbänken försvinner ju. Erfarenhet av arbete i studieförbund eller folkrörelser ska inte längre räknas.

Det är svårt att se hur det skulle kunna göra det lättare för landets folkhögskolor att bevara sin särart. Däremot är det lätt att ana ett massivt ointresse för folkbildningen bakom dagens utbildningspolitik.

Äldre cyklister är kostsamma för vården, rapporterade Ekot i veckan. Det visar en undersökning från Umeå universitet.

Professor Ulf Björnstig förklarade att alla läkare ”stöter på dessa friska gamla personer som envisas med att cykla.”

Så är det. Vi ska jobba så länge som möjligt, men sluta cykla i tid.

Följ ämnen i artikeln