Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Mikael, Mikaela

Svåra val när terrorn hotar

Nya tider? Kontroll och ökande övervakning lyckades inte avvärja bomberna i Boston. Över ett decennium efter 11 september står vi inför ett vägval.

En bilkapning, sprängningar och skottlossningar. En massiv polisjakt. Nedstängd kollektivtrafik.

Nu har vi namn på de misstänkta Boston-terroristerna: Dzjochar Tsarnajev, 19 år, och Tamerlan Tsarnajev, 26 år.

En är död. En gripen.

Bröderna med rötter i Tjetjenien och åtminstone en av dem amerikansk medborgare sprängde tre människor in i döden och skadade över 180 vid ett maratonlopp.

Vad händer nu?

Tre dagar senare – efter att ha dödat en polis och skadat flera andra – tog jakten ny fart. Vad händer nu?  Bara hälften av alla registrerade terrordåd leder till lagföring, enligt kriminologisk forskning.

Vi vet inget om bröderna Tsarnajevs motiv. Inga organisationer har tagit på sig dådet. Kanske handlar det om politik. Kanske finns det kopplingar till något terrornätverk. Kaukasiska terrorister – ibland i religionens namn, ibland i nationens – har länge plågat Ryssland. Kanske är Tsarnajevs bara vettvillingar.

En sak vet vi: terroristerna i Massachusetts gör exakt det terrorister gör. De sprider skräck och osäkerhet långt utanför de platser där de slår till. Terrorismen får dig att fundera över om du vågar delta i ett maratonlopp. Om du vågar åka tunnelbana. Om du vågar flyga.

Terrorismen kan få en hel stad att stänga ner i jakten efter en 19-årig mördare.

Väcker otäcka minnen

Terrorismen är ett slag rakt i veka livet, det väcker obehagliga minnen till liv. Bali, London, Bombay, Utøya, Toulouse.

Och, förstås, New York.

Hoten mot våra samhällen har mötts med att ge polisen, militären och säkerhetstjänsten större muskler. Vår vardag har blivit mer kontrollerad. Den personliga integriteten får stå tillbaka, precis som rättsäkerheten.

Så slår terrorn till igen. Men den har ändrat karaktär. Från al-Qaidas storskaliga attacker och sammansvärjningar till ensamvargar som agerar på egen hand och utan stora och välfungerande nätverk i ryggen.

Nya metoder

Som Bryggargatan-terroristen Taimour Abdulwahab, Som Anders Behring Breivik. De var uppfyllda av en politisk vision, men saknade koppling till etablerade strukturer.

Var bröderna Tsarnajev ensamvargar?

I skrivande stund vet vi inte.

Men kontroll och ökande övervakning lyckades inte avvärja bomberna i Boston. Över ett decennium efter 11 september står vi inför ett vägval: hitta nya metoder för att bekämpa terrorismen.

Eller ännu mer kontroll och övervakning.

Följ ämnen i artikeln