Hedersförtrycket utmanar alla demokratiska värden
Liberalernas ledning har fått en bra start
Vad man än tycker om Januariavtalet står en sak klar. Regeringen tänker arbeta sig igenom de 73 punkterna metodiskt. På gårdagens sammanträde med semesterregeringen kunde paragraf 42 som handlar om hedersvåld bockas av.
Regeringen tillsätter en utredare som ska föreslå en egen rubricering för brott med hedersmotiv. Enligt Januariavtalet ska den nya lagen finnas på plats i januari 2022.
Liberalernas nya ledning får en bra start. Partiet drev på för att få in frågan om hedersförtryck i uppgörelsen med regeringen och partiledaren Nyamko Sabuni och partisekreteraren Juno Blom - själv tidigare samordnare för arbetet mot hedersförtryck - har uppenbarligen tänkt göra det till en profilfråga.
Offren är viktigast
Viktigare än partiernas behov av spaltutrymme är förstås frågan om ännu en lagskärpning kommer att hjälpa de unga kvinnor och män som lever under hedersförtryck i vårt land. Det kan röra sig om 100 000-tals personer.
Individens rätt att fatta sina egna beslut och välja sina egna vägar är fundamentet för det demokratiska och liberala samhället. Hedersbrottslighet ifrågasätter precis den grunden.
Medvetenheten har sakta ökat. Den stödtelefon för personer som arbetar med barn och ungdomar som länsstyrelsen i Östergötland sedan 2014 driver för regeringens räkning fick till exempel förra året 959 samtal. Antalet har ökat år från år.
Skärpta straff kan hjälpa
En skärpt lagstiftning och en egen brottsrubricering kan bidra till att göra arbetet för att skydda offren effektivare. Precis som när det gäller andra brott i nära relationer kan faktiskt kränkningen och hotet vara större än summan av de enskilda brotten, just därför att de sker i det sammanhang där man borde få känna sig trygg.
Med det sagt, straffskärpningar kommer i sig själva inte att minska hedersförtrycket eller avskräcka förövare. Förmodligen är det lika viktigt att personer som arbetar med barn och ungdomar får utbildning och stöd för att kunna ingripa. Och om vi på allvar vill försvara var och ens rätt att fatta sina egna beslut i livet räcker inte ens det. Då måste samhället både bli mindre segregerat och mer jämlikt.
På just de punkterna är som bekant Januariavtalet inte lika detaljerat.