Hade Tusse lyckats utan Kulturskolan?
Höga avgifter kan hindra musikundret
Under flera decennier har det talats om det svenska musikundret. Redan 1997 instiftade Göran Perssons regering ett musikexportpris eftersom den såg att svensk musik inte bara var en ekonomisk kraft att räkna med utan också bidrog till att skapa en cool och kreativ bild av Sverige utomlands.
Hur det lilla landet i nord har kunnat få fram så pass många musikaliska storheter från ABBA och Avicii till mezzosopranen Anne-Sofi von Otter och musiktjänsten Spotify har förbryllat många. När frågan har ställts till artisterna själva brukar svaret ofta bli detsamma: Den kommunala musikskolan. Tack vare den har många tagit sina första stapplande steg in i musikvärlden. De har fått chansen att fila på en fiol, spela piano eller sjunga i kör.
Årets vinnare i Melodifestivalen är inget undantag. Tusse Chiza hyllade särskilt sin sånglärare Susanne i Sala för att han kommit dit han är i dag.
Den kommunala musikskolan kallas numera Kulturskolan och innefattar även andra kreativa aktiviteter så som drama, media och dans. Till skillnad från förr har den också blivit mer av en klassmarkör. Av landets 290 kommuner är det bara 16 som inte tar ut en avgift. På många håll kan en anmälningsavgift kosta uppemot tusen kronor per termin och för att hyra ett instrument krävs ytterligare ett par hundralappar.
Succén i Flen
Sörmländska Flen går med sina drygt sexton tusen invånare mot strömmen. I höstas var de först i länet med att slopa avgifterna till Kulturskolan. Sedan 2018 styrs kommunen i minoritet av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
De har som uttalat mål att få fler barn och unga att delta i kulturverksamheter.
– Vi ser det som en social investering och för att minska segregationen bland våra unga i Flens kommun, säger Peter Munter (S), som är ordförande i Flens barn- utbildnings- och kulturnämnd i Flen, till Aftonbladet.
Mer än var femte invånare i Flen har utländsk bakgrund och andelen barn som lever i fattigdomen är bland den högsta i hela landet. När kommunen gjorde Kulturskolan avgiftsfri ökade ansökningarna från helt nya grupper, betydligt fler pojkar sökte och antalet elever med utländsk bakgrund fördubblades.
Andeas Odsvall är rektor för Musikskolan i Flen. Han menar att slopandet av avgiften har blivit en succé på kort tid.
Så fort de fick reda på att det kostade någonting fick vi tillbaka lappen de fått i handen från jättemånga elever
– För många av de här familjerna har avgifterna varit ett hinder för att ta del av Kulturskolan. Även barn som redan går här inser att det inte längre finns någon anledning att inte lära sig ett instrument till. Det här öppnar upp en massa dörrar, säger han.
Tidigare har Kulturskolan försökt nå fler barn genom att gå ut och inspirera och informera om sin verksamhet på skolorna. Barn och unga har fått testa olika instrument och blivit intresserade.
– Sen kommer man till det här läget att för att anmäla sig måste man skriva in sig och betala en avgift. Så fort de fick reda på att det kostade någonting fick vi tillbaka lappen de fått i handen från jättemånga elever. Det här såg vi under ett par års tid, det är jobbigt när man känner att man nått fram och eleven blir nyfiken och tycker det verkar roligt, men sedan backar på grund av avgiften.
De vet att familjen inte kommer att kunna betala?
– Det var väldigt tydligt. Att de var så medvetna är det som har slagit oss. Det är inte föräldrarna som avråder utan de inser själva att det här kommer aldrig att gå.
I dag går 400 barn i Kulturskolan i Flen, men söktrycket har blivit så stort att över hundra står på kö. Nu vill Kulturskolan få ökat anslag för att även kunna erbjuda de barnen en plats.
– Vi ser ett behov av att utöka verksamheten, säger politikern Peter Munter, men vill avvakta beslutet som ska tas senare i vår i kommunfullmäktige.
Avgifter blir ett hinder
I januariavtalet mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet och samarbetspartierna Centern och Liberalerna finns Kulturskolan med på punkt 54. Där står det att "Alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola". Sedan 2019 får kommunerna årligen 100 miljoner kronor till kulturskoleverksamheter. Ändå är skillnaderna stora mellan landets kommuner. Mer än 400 000 barn och unga tar del av Kulturskolan i dag. Kanske blir någon av dem en Tusse eller en Robyn en dag? Resultatet kan heller inte bara mätas i stora artister, utan framför allt i den demokratiska styrka som växer ur ett samhälle där många har förmågan att uttrycka sig.
Rektor Andreas Odsvall vill inte ge några råd till andra kommuner, men kan konstatera att det hänt mycket i Flen.
– Vi kan konstatera att det var många som inte hade råd och att det blev ett reellt hinder tidigare. Man ska fundera på vilka det är man egentligen stänger ute med en avgift.
Chatta med Jonna Sima om Musikskolan mellan klockan 09:00–09:30. Du kan skicka in dina frågor eller tankar redan nu!
Denna chatt är stängd.
Tack för en trevlig chatt! Hoppas ni snart får uppleva konst, musik och teater live igen. Och att era barn får möjlighet att testa på Kulturskolan. Ligg på era kommunpolitiker!
Ha en fortsatt fin dag. /Jonna
Visst är det sorgligt! Jag tror avgiften är en viktig aspekt, förmodligen den viktigaste. Men det kanske också är brist på information som är lätt att ta till sig för föräldrarna? Eller att många unga känner ett ansvar för att ta hand om sina småsyskon hemma?
Det är förmodligen mycket som spelar roll.
Men Flen har i alla fall visat att man kommer ett stort steg på vägen för att nå även nyanlända och barn med utländsk bakgrund genom att slopa terminsavgiften.
Jag och min man är båda uppväxta på olika kulturskolor, vår dotter deltar nu på en. Det är slående att under alla år så var de enda "utländska" barnen som jag sett ett par adoptivsyskon... jag har funderat på vad som är orsaken, kultur, eller kännedom, prioriteringar eller religion?? Flen bevisar att det är pengar, uselt att fattigdom är så styrande. Kulturskolan är en fantastisk instutition, jag önskar att fler kunde ta del av den.
H7 april 2021Jag tror att det är ett utbrett problem där det krävs särskilt riktat arbete. Jag har inte lösningar, men tänk om Kulturskolans lektioner skulle ges i anslutning till skoldagen. Alltså att barnen inte behöver gå hem emellan. Men jag tror att dialog med dessa barn och deras föräldrar är viktigt för att komma fram till lösningar.
Hej!
I min kommun ser jag stora kulturella hinder för vissa barn att inte delta i allehanda kulturell barnverksamhet. Flickor från muslimska hem är särskilt drabbade. I de fallen är det inte en fråga om pengar. Hur ser du på detta problem?
Musiklärare7 april 2021