Italiens sossar har träffat rätt med Renzi
1 JUNI 2014. ITALIEN.
Kim Kardashian och Kanye West gifte sig i Florens.
Kanye, känd rappare. Och Kim, känd för att vara tja, Kim, hade hyrt Forte di Belvedere utanför den norditalienska staden för den nätta summan av 300 000 euro.
Det var vad som i dessa sammanhang benämns som ”årets kändisbröllop”.
Det var dock inte den enda stora sak från Florens som stoppade pressarna förra helgen.
Vad ska man säga om Europavalet förutom att när det plötsligt är italienarna som röstar mest ansvarstagande så är tiden ur led.
Den enda europeiska regeringschef som kommer att kunna komma till det europeiska rådet med en valvinst i ryggen är Italiens premiärminister Matteo Renzi.
Italiens socialdemokrater, Partito Democratico, PD, gjorde sitt bästa val sedan 1958. Med 40 procent av rösterna krossade de Beppe Grillos vänsterpopulister och Silvio Berlusconis högerpopulister.
Rasistiska Lega Nord halverades.
Hur gick det till?
Det italienska samhället tycktes helt nyligen, som Eric Sundström påpekade på Dagens Arena i februari, ha förlorat slaget om framtiden. Över en halv miljon italienare hade lämnat landet i en av de största migrationsströmmarna i modern tid. Och då går plötsligt en sittande premiärminister och dunkar hem den tydligaste valsegern i Europa. Mitt i eurokrisen, på ett proeuropeiskt budskap.
Den tidigare borgmästaren i Florens, Matteo Renzi, har sedan förra helgen definitivt etablerat sig som europeisk politiks nya fixstjärna.
Jag kan inte riktigt tro att jag skriver den här meningen men frågan måste ställas: Kommer den nya socialdemokratin från Italien?
Matteo Renzi är 39 år gammal och Italiens yngste premiärminister genom tiderna och ja, de kallar honom för Italiens John F Kennedy.
Själv nämner han dock snarast Robert Kennedy som sin förebild.
Matteo Renzi var framgångsrik borgmästare i Florens 2009 till 2014 och har alltid varit mycket kritisk till partiledningen i Rom. Han utmanövrerade slutligen, i vad som inte kan beskrivas som annat än en kupp, premiärminister Enrico Letta. Han tog över partiet och han tog över landet nu i februari.
När andra tar veckor på sig att fundera lanserade Renzi omedelbart sina ministrar. Hans regering är Italiens yngsta och mest jämställda någonsin. Mycket snabbt kom en ”hundradagarsplan” för att vända ekonomin. Hela tiden pratar han om vikten av förnyelse. Och ja, han twittrar.
I sin ekonomiska politik utmanar han både högern och vänstern. Han sänker skatten för låginkomsttagare och luckrar upp lagar på arbetsmarknaden. Samtidigt är han en av åtstramningspolitikens största kritiker.
Han är väl någon form av ung keynesiansk Tony Blair på vespa.
Fast hittills har han verkat mer handlingskraftig. Han kallas för ”bulldozern”. Han gjorde snabbt upp med Berlusconi om långtgående reformer av det italienska valsystemet. Italien är ett land med mycket dåligt fungerande institutioner. Renzis planer var dock kontroversiella. Just konstitutionell och institutionell modernisering av Italien verkar dock stå högst på hans agenda. Bort från det gamla, det ingrodda och det korrupta.
Han lovade offentligt att avgå om han inte fick igenom sina planer.
Han har i hög grad brutit både med företagslobbyn och med facket.
Och folket älskar honom.
Än så länge.
Matteo Renzi har lyckats bredda italiensk socialdemokrati både vänsterut och högerut. Allt från gamla kommunister, till liberaler, mittenväljare, studenter, hemmafruar, pensionärer och unga karriärister gillar honom.
Hans projekt tycks vara att bygga upp PD till en ny form av brett folkrörelseparti, ge partiet samma roll som väl egentligen bara Kristdemokraterna har haft i Italien tidigare.
Det finns några slutsatser att dra från hans rekordartade karriär:
Socialdemokratin kan fortfarande bygga breda väljarkoalitioner.
Socialdemokratin måste förnya sig radikalt för att vinna.
Europas väljare efterfrågar partiledningar som kommer utifrån de gamla partietablissemangen och utmanar dessa.
En socialdemokratisk ledare måste göra både vänstern och högern i sitt parti förbannade.
Hon eller han måste tala till väljarna – inte i första hand partimedlemmarna.
Socialdemokratin måste våga kommunicera öppet, ärligt och direkt.
Svensk socialdemokrati gör just nu inget av det ovanstående. Och det är ett problem. Hur mycket större Moderaternas problem än är just nu.
Matteo Renzis framgångar kommer också att avspegla sig i EU-politiken. Han leder det största partiet i Europaparlamentet, om man bortser från de tyska kristdemokraterna. Ordförandeklubban i EU tas i juli över av Italien och Renzi är den enda regeringschef som har vunnit sitt Europaval.
Hans positiva energi och budskap om hur EU både kan och ska ta sig ur krisen med progressiv politik kan mycket väl vara vad Europa behöver.
Om vi inte vill bli en bortglömd krympande kontinent, vill säga.
Ett museum.
Något som högst kan användas som pittoresk bakgrund vid amerikanska kändisbröllop.