”Att Carl Bildt inte kan fakta förvånar mig”
Anna Ekström är född i Mora och inte uppväxt i en traditionellt socialdemokratisk miljö. Hon blev socialdemokrat efter att noga ha studerat argumenten för och emot.
- Min slutsats var att ett samhälle som håller ihop är både rättvist och lönsamt medan ett med stora klyftor är olönsamt och… obehagligt, säger hon.
Vi träffas över en kopp kaffe i ett leende Visby under politikerveckan. Utanför prunkar rosorna och de medeltida gränderna leder tankarna till den klassiska TV-serien om Pippi Långstrump, kullersten, pittoreska affärer och skrattande barn.
Anna Ekström är gymnasie- och kunskapslyftsminister sedan två år, dessförinnan var hon generaldirektör på Skolverket från 2011. Hon är Socialdemokraternas tyngsta skolpolitiker - och skolpolitik är destillerad ideologi.
– Vägvalet är om skolan ska vara en tjänst på en marknad, vilken som helst, eller en gemensam kunskapsinstitution, säger Anna Ekström.
Skolan löser inte uppgiften
Nu vänder kunskapsresultaten äntligen uppåt, men sett över en längre tid har Sverige haft den sämsta resultatutvecklingen bland jämförbara länder. Anna Ekström beskriver läget som fortsatt allvarligt. Våra ungar lär sig inte tillräckligt i en tid när kunskapskrav och internationell konkurrens ökar snabbt. Den skola som en gång var språngbräda för vår unika sociala rörlighet och positionen som världsledande kunskapsnation löser inte längre uppgiften.
– Sambandet mellan föräldrarnas bakgrund och barns skolresultat har varit väl belagt länge, det nya är att elevernas förutsättningar påverkas allt mer av vilken skola du går i. Effekten där skolan kompenserar för nackdelar hemifrån minskar, säger Anna Ekström.
Fram till början av 1990-talet hade Sverige en i huvudsak sammanhållen skola. Snickarens dotter och direktörens son gick i samma klass. Innan 1980 fanns en uttrycklig målsättning om blandade skolor. Därför ligger många skolor på gränsen mellan villaområden och flerfamiljshus. Den fysiska planeringen gjorde att elever från olika bakgrund möttes.
Elever blev till kunder
– Men 1980 togs kravet på blandade skolor bort, man tyckte att problemet var löst, reglerna behövdes inte längre, säger Anna Ekström.
Under Carl Bildts regering i början av 1990-talet ändrades politiken. Tidsandan präglades av ”New public management” – teorin om att offentlig sektor blir bättre av privatiseringar, avregleringar och marknadsmekanismer. Elever blev ”kunder” och skolan en ”marknad”. Regeringen Bildt införde bland annat fritt skolval och öppnade för massiv etablering av friskolor.
– Jag började med utgångspunkten att New public management skulle vitalisera och släppa loss innovationskraft i skolan, säger Anna Ekström.
Men som generaldirektör för skolverket kunde hon inte bortse från att skolresultaten sjönk och skillnaden mellan eleverna ökade. Med åren började ett tvivel gro – och tvivel blev till oro.
– Jag minns en middag efter en internationell konferens med forskare och höga tjänstemän från olika länder. Vi hade gått igenom statistik och forskningsrapporter. Vi som hade mer av marknadsstyrning diskuterade hur man kunde vända utvecklingen. Övriga funderade på hur de skulle kunna övertyga politikerna att inte följa den vägen, säger Anna Ekström.
Twitterbråk med Bildt
Nyligen blev hon indragen i ett stort Twitter-bråk med självaste Carl Bildt om skolpolitiken. Det började med att Skolinspektionen ville stänga Thorén innovation school på grund av dålig kvalitet. ”Förra året hade friskolans ägarbolag en vinstmarginal på 22,6 procent och en utdelning på 16 miljoner kronor – samtidigt som antalet elever per lärare nära fördubblades under två år.” rapporterade Dagens nyheter. När Anna Ekström kritiserade vinstintresset i skolan blev Bildt upprörd.
”Du devalverar Dig själv med partitweets av detta slag”, skrev Bildt.
Den före detta statsministern hävdade tvärsäkert att friskolor har lägre skolpeng än kommunala, vilket är fel, att de lägger mer pengar på undervisning, vilket också är fel, samt att de kostar mindre för skattebetalarna, också fel.
– Jag blev förvånad över faktafelen. Carl Bildt har ansvarat för lagstiftningen under 15 år i regeringsställning och samarbetat nära med grundare av lönsamma friskoleföretag, säger Anna Ekström.
Vill återupprätta den blandade skolan
Samtidigt är Carl Bildts agerande symtomatiskt för skoldebatten, brösttonerna är starkare än argumenten.
– Det har rimligen varit en svidande missräkning för de som drev igenom marknadsstyrningen av svensk skola att den faktiskt inte fungerar. Man ville väl och ville stimulera småskaliga alternativ, inte vinstdrivande skolkoncerner. Det är tydligt när man läser dokument från den tiden. Det gör naturligtvis ont att det inte blev så, säger Anna Ekström.
I höst går Socialdemokraterna till val på att återupprätta en mer sammanhållen och blandad skola igen.
– Vi vill införa en gemensam antagning till kommunala skolor och friskolor och behålla möjligheten att välja vilken skola man helst vill gå i. Kötid ska inte avgöra, det är alldeles för orättvist, säger Anna Ekström.
Krafttag mot glädjebetygen
I dag får varje elev i princip lika mycket resurser, en viss skolpeng. Anna Ekström vill reformera systemet så att det mer satsas på skolor och elever med större behov. Hon vill även ta krafttag mot glädjebetygen där friskolor börjat använda orimligt höga betyg för att locka fler elever.
– Jag välkomnar friskolor, men skolor ska inte drivas med maximerad vinst som ledstjärna, säger Anna Ekström. Det går, t.ex. i Höyres Norge.
För väljarna har skolan i flera val varit en av de viktigaste frågorna. Men skoldebatten har kört i diket, tycker Anna Ekström. Samtalet handlar om företags rätt till vinst, rätt att etablera sig och rätt att vara på börsen - inte om barns rätt till kunskap och bildning. Lobbyisternas makt är för stor.
– Jag är en upplysningsmänniska, jag tror på det goda argumentet. Och i dag inser allt fler att vi behöver ha en mer sammanhållen skola med kunskap och bildning i fokus. Vi kommer att lyckas med det, säger Anna Ekström.