Undergången är nära i Gubbängen

”Inspektionen 2020” är ett debattinlägg med underhållande teaterinslag

Cecilia Djurberg

helskärm

I snart 20 år har det spelats nyskapande teater i den gamla biografen vid Gubbängstorget. Den som följt teatergruppen Moment har fått se flera klassiker lustmördas, men också helt nyskrivna spektakel.

Här recyklar man gärna texter, idéer, stilgrepp och rekvisita kreativt och metateatralt. Deras respektlösa men lekfulla estetik har också spritt sig och retar numera upp teaterkritiker i Göteborg. Så snart kan vi nog börja snacka om Moment som kulturarv.

Begreppet blir om inte annat centralt när man än en gång förbereder sig för teaterns undergång i Gubbängen.

Inspektionen 2020 är löst baserad på Moments uppsättning Revisorn från 2015. Som i sin tur var löst baserad på Gogols pjäs med samma titel. Den som ibland får heta just Inspektionen och är en satir på tema statlig kontroll.

Då, för fem år sedan, målade regissören Andreas Boonstra upp ett scenario kring vad som skulle hända om Sverigedemokraterna fick makten över kulturpolitiken.

Den framtidsbilden kryper allt närmare, vilket fått honom att plocka fram Moments dokumentförstörare på scenen igen. Spåren från gamla produktioner måste sopas undan inför eventuella, politiska inspektioner. Sådana som kan förmodas vilja kontrollera att ingen sysslar med ”utmanande samtidskonst”. Här gäller det att anpassa repertoaren.

Ludde Hagberg gör, således, charmant entré i gustaviansk, guldbroderad kostym med en spelstil som passar pursvenska pjäser som Drottningens juvelsmycke. Om den nu inte räknas som alltför queer och revolutionär?

Som en titanicsk enmansorkester spelar violinisten Karolina Weber Ekdahl vackert och ödesmättat, alltmedan skådespelarna reviderar Moments gamla teatermanifest. Upphängda cykeldäck påminner om hur teatrar riskerar att förvandlas till cykelaffärer. Men det är bara teaterchefen som passar på att skola om sig, får vi veta. Andrea Boonstra talar direkt till publiken i rollen som sig själv och gränsen mellan skämt och allvar är suddig.

Inspektionen 2020 är ett debattinlägg med underhållande teaterinslag, snarare än tvärtom. Ett postdramatiskt stressymptom som erbjuder en eftertänksam och illustrativ diskussion om kulturpolitisk styrning och konstens frihet, om synen på kulturarv och vad som ska tillåtas att bli det i framtiden.