Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Kaos möter elegans på konstmässor

Publicerad 2013-02-15

Dags för konsthelg med Market och Supermarket

Julia Hetta, ”No title” visas på konstmässan Market i Stockholm.

KONSTMÄSSOR Om Vårsalongen är Stockholms första steg mot en riktig vår, är konstmässornas helg det andra. De två, Market och Supermarket, hänger samman som ett slags siamesiska tvillingar – beroende av varandras existens men måna om att markera sin egen särart. Konstnärsdrivet står mot traditionell marknadsmässighet, kreativt kaos mot sval elegans.

Det är alltför lätt att se dessa två mässor på detta sätt, och stora skillnader i förutsättningar finns naturligtvis. På Supermarket ställer gallerier ut som inte har råd att stanna i Stockholm ens en vecka och som därför bygger klart i sista sekunden.

Supermarket har Lycka som tema. En viss ironi kan man ana i detta, och en vass kritik mot konst- och kulturpolitikens alla försök att göra konsten nyttig. Att krama ur den ett värde utöver sig själv.

Nu är inte lyckan så närvarande på själva den enorma mässan. Snarare är det en besk verklighet som krafsar och kräver uppmärksamhet. Hos Galleri Tegen 2 är det en ekonomisk kollaps, papperslösas situation och hetsig ljusskulptur som formar en sammanhållen kropp av desperation. Hos egyptiska Artellewa dokumenteras projektet If I were president, en affischkampanj under presidentvalet, som syftade till större medborgardialog.

Konstnären bakom projektet, Amado Alfadni, fick inget utresetillstånd för att komma till Stockholm och Supermarket. Vietnamesiske galleristen Nguyen Nhu Huy, som driver ZeroStation, fick inget visum till Sverige. En påträngande verklighet, minst sagt. Som också tydliggör vilket enormt kontaktnät Supermarket skapar.

På Market är verkshöjden en annan. Konstakademins salar, som snart ska börja hysa Nationalmuseum,

har inte en lika optimal mässkänsla som Kulturhusets. Men de andas kvalitet. Och det gör Market också. Måleriets dominans är tydlig, tillsammans med fotografiets. Det är stora format, tydlighet, distans.

Men så: en vägg täckt av likformade pärlplattor. Man skymtar Carl Johan De Geers gamla Skända flaggan. Nordin Gallery visar Joakim Pirinen och världens stumhet hittar en röst.