Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Kokainfeber

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2009-12-18

Ulrika Stahre läser den första i en rad nya böcker om partydrogen

Kokablad har tuggats i Anderna i tusentals år – uppiggande, stärkande, dessutom vidgas luftrören så att det blir lättare att andas på hög höjd. Så många som åtta miljoner människor tuggar kokablad i Anderna i dag, ett antal som slår antalet kokainbrukare i USA. Tom Feilings bastanta bok Kokain är proppfull av den här typen av kvantifierbara fakta, både när han skissar en historisk bakgrund och när han befinner sig bland kokabönder i Colombia, crackmissbrukare i New York, eller pratar med före detta poliser, partykokainister, smugglare.

Att kokain, liksom andra tunga droger, är ett samhällsproblem är Feiling med på. Men hans tes är att det snarare är kriget mot drogerna än drogerna i sig som försatt världen i en situation där miljoner människor på olika sätt berörs: som missbrukare, fängelsedömda, kuvade kokabönder, medborgare i nationer vars demokrati vittrat sönder i korruption och beroende av knarkkarteller. Det är ett krig som inte kan vinnas, för det faktum att det finns enorma pengar i droger, gör återrekryteringen helt självgående om någon gren försvinner i smugglar- eller langarkedjan.

Kokain blir en lång och väldokumenterad eländesbeskrivning, främst av situationen på den amerikanska kontinenten – där brukarna i hög grad bor i USA, producenter och smugglare i Central- och Sydamerika. Faktorer som ras och klass lyfts upp. Det är inte de vita festkokainisterna som åker i fängelse, det är svarta i utsatta områden. Det är också i sociala sammanhang där ingen annan inkomstkälla finns i sikte som langare och smugglare kan rekryteras. Allt det där vet vi på något sätt, men det sammanfattas sällan med sådan kraft som av Feiling, brittisk journalist och dokumentärfilmare bosatt i Colombia.

Feilings slutsats blir att kokainet måste legaliseras och säljas på ett reglerat sätt, högt beskattat för att den vägen få pengar till missbrukarvård. En idé som bygger på att en legal marknad helt skulle slå ut en illegal och att de flesta människor skulle nöja sig med ett mycket måttligt bruk (så som är fallet i dag). Den bygger förstås också på att kokain inte skulle vara mer fysiskt skadligt än andra av det västerländska samhället sanktionerade droger, som alkohol och nikotin.

Visst är argumenten för en legalisering trovärdiga, men det finns också argument mot. Bland annat skriver Feiling själv om det faktum att drogmissbruk går i cykler: när crack började tillverkas steg bruket kraftigt, med förödande resultat. En generation senare rådde en viss stabilitet. Detsamma kan man föreställa sig vid en legalisering – en generation kommer att offras. Och visst ser det förnuftigt ut med kontrollerad försäljning utan kommersiellt intresse. Men vad säger att det skulle fortsätta så? Kokainreklam – snart på en tv nära dig.

I vår kommer ytterligare två böcker om kokain, Magnus Lintons Cocaina – en bok om dom som gör det och Lasse Wierup & Erik de la Regueras Kokain. Drogen som fick medelklassen att börja knarka. Debatten kan börja.