Samlingsvolym med Klas Katt en tegelsten av ångest att älska
Publicerad 2012-09-27
Hushållets treåring släpar omkring på Kartagos tegelstensvolym med Gunnar Lundkvists serier, insisterande på att det ska läsas högt ur ”Katten Klas”.
Jag har gjort några försök. ”Jag hittade inte toaletten så jag skar upp magen”, ”Det enda vackra jag har kvar är fult”, ”Samma kniv som dödat den stackars målaren satt nu i den kallhamrade nekrofilen”.
Sådant ligger inte väl i munnen på en högläsande förälder.
Att se enstöringen Klas Katt stå och vänta på buss 13 eller masa sig mellan kaffebryggaren och socialen roar inte heller någon längre stund. Jobbet på AB Grisfett är förstås ett avbrott i det mardrömslika stillaståendet men blir inte långvarigt, även om företagets logga fortfar att lysa upp Hell City nattetid, som ett återkommande vanitasemblem i neon. I Klas Katts värld är det alltid lågt i tak och nära till krematoriet. ”Efter att förgäves ha letat efter sin tandborste i flera timmar somnar Olle Ångest och drömmer om förruttnelse. Slut.”
Treåringens fascination är ändå lättbegriplig. Lundkvists lite stela linjeföring, liksom framdriven under stor möda och med hårt tryck på pennan, skapar en hemtrevlig åskådlighet som ofta får mig att tänka på Jan Lööfs böcker. Var sak på sin plats, och inte en massa akvarellblask och svåravläst bludder med skuggor och dagrar. Klas Katt själv, liksom hundkompisarna Olle Ångest och Ulla Migrän, är riktigt söta. Steget till exempelvis Eva Lindströms eller Stina Wirséns djurknoddar är inte så långt.
Kontrasten mellan huvudpersonernas storögt godmodiga uttryck och den stämning som råder i rutorna – tristessen, den totala utsiktslösheten – blir så mycket större, och så mycket mer roande. Det är en humor som också hämtar energi ur Lundkvists nästan isländskt slipade korthuggenheter och underdrifter (han började som lyriker). ”Kanske kan en kopp kaffe hjälpa i denna svåra stund.”
Klas Katt dricker kaffe innehåller serier publicerade i bokform mellan 1979 och 1992, men också somligt som publicerats på annat håll, som i stenciltidskriften Guru Papers eller i Svensk Bokhandel. För den som vill använda saxen finns samlarkort visande Olle Ångests skiftande sinnesstämningar att klippa ut och plasta in.
För den yngsta läsekretsen rekommenderas dock Gunnar Lundkvists betydligt mindre svartsynta barnböcker om Igelkotten och Mullvaden (Alfabeta), alla tillkomna i samarbete med Anna Höglund.