Den lyckas säga en hel del om mänskligheten
Den här sortens roman är alldeles för sällsynt: Den är kort (cirka 125 sidor), språket är sparsmakat, stämningen tät - och den lyckas säga en hel del om mänskligheten. Ja, det låter pretentiöst, men det är sant. Den här klassikern kom ut 1937, men håller fint än i dag.
Huvudpersoner är två fattiga lantarbetare som strövar runt och tar påhugg på gårdar på den amerikanska landsbygden. George är ledartypen och kan prata för sig, medan Lennie inte är speciellt begåvad utan främst gör som han blir tillsagd. Snart får läsaren veta att det hänt något som gjort att de fått fly fältet från sina tidigare jobb.
Obönhörligt går handlingen mot katastrof.
Här finns dessutom ett utmärkt förord skrivet av Peter Kadhammar.