Hon vet exakt hur farligt Facebook är
Nobelkommittén har prisat två av de modigaste medlemmarna i journalistkåren
”Jag har fått utkämpa ett slag på två fronter”, sa Maria Ressa. ”Dels mot president Duterte och den statliga propagandan på sociala medier. Men också mot Facebook, som inte tagit ansvar för hatet och lögnerna som spridits på deras plattform.”
Det berättade årets fredspristagare Maria Ressa när jag intervjuade henne för några år sedan.
Maria Ressa är en fantastisk journalist och en av de modigaste människor jag träffat. Hon startade nyhetssajten The Rappler 2012. Allt gick bra, fram tills att Rodrigo Duterte vann valet i Filippinerna 2014. När The Rappler granskade det så kallade ”kriget mot drogerna” som innebar att tiotusentals människor på Filippinerna urskillningslöst avrättades stötte de på motstånd.
Duterte, ett av samtidens värsta exempel på hårdföra populister som kommit till makten med hjälp av cyberarméer, satte hårt mot hårt.
Hans trollarméer spred hat och mordhot. De spred lögner om Maria Ressa och hennes redaktion. De sades var CIA-agenter eller kommunister. De senaste åren har hon och The Rappler levt med ständiga skenrättsprocesser och hot om fängelse och nedstängning.
Så undergrävs demokratin i ett politiskt korrupt land, där det sorgliga är att just den fria journalistiken varit en institution som många människor litat på.
Fram tills för några år sedan.
Det går inte att förstå Maria Ressas kamp och utsatta läge utan att förstå Facebooks roll. Facebook är i stor utsträckning internet på Filippinerna. Det är här människor hittar sin information. När hoten och hatet och propagandan gjorde journalisterna på The Rapplers uppdrag svårt att utföra kontaktade de Facebook. Hur kunde dessa uppenbara lögner och mordhot få fortsätta pumpas ut? Svaret från Silicon Valley blev – i stort sett ingenting.
Precis som i Myanmar, där Facebooks underlåtenhet har bidragit till folkmord, som i Sri Lanka och på många andra ställen struntade Facebook blankt i konsekvenserna.
På samma sätt som Maria Ressa har Dmitrij Muratov kämpat i ett hårdnande klimat i Ryssland, som grundaren av den oberoende och maktgranskande tidningen Novaja Gazeta. Precis som hon har han kämpat i den dubbla motvind som är en regim som ser pressfrihet som ett hot och livsfarligt tafatta techbolag som tillåter trollarméer och lögner att florera fritt.
Årets fredspris går till två modiga journalister i en värld där pressfrihet och oberoende journalistik blir en allt svårare och farligare syssla, på grund av antidemokratiska krafter i form av både auktoritära ledare och en digital verklighet som undergräver demokratin. Krafter som förstärker varandra, och är beroende av varandra.
För mig var Maria Ressas berättelse och vittnesmål en ögonöppnare när det gäller konsekvenserna av och den monumentala oansvarigheten hos de stora tech-bolagen.
I går skrev jag en text om hur Facebook 2018 genomförde en algoritmförändring som gjorde att innehåll med större andel ”lögner, aggressivt och våldsamt innehåll”, fick ännu större utrymme på plattformen. Enligt Facebook själva hörde politiska partier i Europa desperat av sig för att säga att de nu tvingades ändra sina politiska budskap för att nå ut. De var tvungna att bli mer aggressiva, hårdare och argare i sin retorik. Facebook har försökt hemlighålla dessa fakta, men de blev offentliga tack vare tidningen Wall Street Journals grävgrupp.
Jag är väldigt glad att två av de modigaste medlemmarna i journalistkåren nu prisats av Nobelkommittén. Jag hoppas att det gör att fler får upp ögonen för den verklighet de tvingas verka i, och vikten av att de kan fortsätta.