Gränslöshet gör sig bra i serieform
Jakten på godaste teet i Nancy Peñas humoristiska vy över viktorianska London
SERIER Med en blick för drömmens nära kontakt med verkligheten, och med den narkoleptiske Victor Neville i huvudrollen, ritar Nancy Peña upp en lätt humoristisk vy över det viktorianska London. I Tea Party (övers. Oskar Sjölander, Kolik förlag) är jakten på det godaste teet huvudspåret, men de många sidospåren fascinerar mer. Neville somnar, jagas av onda fåglar, går in i sitt eget blodomlopp – som ett träskområde med otaliga bäckar. Han ramlar in i den listiga Alice Barnes, kvinnan med kattkimonon, besöker opiumhålor och drömmer sig till en långresa med båt.
Det är gränslösheten som gör sig så bra i serieform. Inte bara fantasierna som sådana utan förvandlingarna, från ting till djur, från djur till människa. Den viktorianska epoken måste vara sällsynt väl lämpad för detta, med sin tydliga uppdelning mellan högt och lågt, mellan det som får synas och det som ska gömmas.
Nancy Peñas teckningar, med en avancerad, lätt febrig, linjeföring, arbetar otroligt fint samman med dramatiserande variationer, till exempel av rutornas storlek och samspel. Det är seriekonst som är tryggt förankrad i sin genre.