Ett jobb ingen ville ha till en skribent ingen ville ha
Den svenska främlingsfientligheten har fått en ny intellektuell omslagspojke.
Det blev en avdankad centerpartist, före detta nyliberal tankesmed och ledarskribent på Finanstidningen och numera invandringsfientlig bloggare med fluga, som landade jobbet som chefredaktör för Sverigedemokraternas tidning Samtiden. Det berättade Expo i går.
Dick Erixon har onekligen gått den, hmm, långa vägen högerut innan han nu landat i den nationella famnen.
Det är förmodligen ett djupt otacksamt jobb. Inte bara för att han nu förväntas företräda landets mest avskydda parti, och dessutom driva en tidning som i stort ett saknar prenumeranter. Utan också för att detta partis ledning har en osviklig förmåga att toppstyra allt och alla omkring sig och dessutom har en måttlig respekt för det här med fri press.
Redan i Expos intervju med Erixon anas motsättningarna. SD vill ha nyheter i tidningen. Erixon vill mer ha något slags konservativ idétidskrift låter det som.
Säkert ser SD-ledningen det som ett kap.
Det är klart Erixon inte smäller lika högt som en Hans Bergström, men han är ändå en person som trots allt haft kontakt med det etablissemang partiet så hett åstundar att bli en del av.
Erixon fick jobbet ingen ville ha. SD fick en skribent ingen velat ha.
Och en tidning utan läsare fick en redaktör som inte är journalist.
Det är på nåt vis passande.