Titta på de turkiska perukerna, kära förbudsivrare

Om vi inte ska förbjuda allt man kan ha på huvudet blir ett slöjförbud ganska meningslöst

Martin Aagård

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2019-08-26

När slöja i skolan återigen tilläts i Turkiet 2010 så var det väl kanske ingen större frihetskänsla som infann sig. Det var Erdogans konservativa regim som drev igenom beslutet. Bland annat hans fru hade länge vägrat ta av sig sin slöja oavsett var hon befann sig.

Men Erdogan blev åtminstone av med ett problem den sekulära staten länge brottats med.

Trots alla förbud försvann aldrig huvuddukarna. Jag har själv besökt en rolig utställning i Istanbul som sålde peruker man kunde ha ovanpå sin slöja. För just peruken blev ofta lösningen för de religiösa kvinnor som vägrade böja sig för staten. Vissa drog på peruken ovanpå slöjan. Andra nöjde sig med att sätta extrahåret direkt ovanpå det egna. I bägge fallen gick de med päls på huvudet i ett land där sommartemperaturen lätt rusar upp mot 40 grader. Man kan diskutera fiffigheten i det, men det går inte att komma ifrån att de löste problemet. Och att det var enkelt. Det fanns inget förbud mot peruker. Inget förbud mot stora hattar heller.

När Moderaterna nu vill försöka lagstifta mot slöja i skolan, eftersom de menar att den är en religiös symbol, så glömmer de att inom såväl kristendom som judendom och islam så handlar frisyrreglerna om att håret ska döljas. Inte att slöjan ska visas upp. Därför bär vissa ortodoxa judiska kvinnor också peruk. I bland med en sjal ovanpå peruken för att ingen ska tro att de inte täckt sig.

De turkiska lagstiftarnas kreativitet var länge stor innan de gav upp. Ett tag försökte de förbjuda den nål som höll hijaben samman eftersom det var just den tajt knutna hijaben man ville åt, inte den löst knutna sjal som kvinnor i östra Turkiet traditionellt bar.

Men om man inte är moderat eller kemalist vet man att det är svårt att förbjuda kläder.

Effekten blir inte sällan motsatt mot den man önskar. Antingen ett litet torn av sjalar och peruker ovanpå religiösa kvinnors huvuden eller så blir det som när Stalin försökte förbjuda burkor av hästtagel i Uzbekistan på 30-talet. Plötsligt började alla bära burka av hästtagel för att visa att de inte gillade Stalin.