Det dyraste kriget

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2016-07-08 | Publicerad 2015-08-07

Thage G Peterson kräver korten på bordet om det svenska militära deltagandet i Afghanistan

helskärm

Afghanistan är ett av världens fattigaste länder med enorma brister i utbildning, sjukvård, hälsovård, kommunikationer, och ett av de mest korrupta i världen. Extremt hög barna- och mödradödlighet. Mer än vart fjärde afghanskt barn dör ­före sin femårsdag. Merparten av allt opium som produceras i världen kommer från Afghanistan. Miljoner outlösta och icke protokollförda minor gör den dystra bilden ännu dystrare.

Krig har nästan alltid rasat i Afghanistan men ingen utländsk makt har någonsin vunnit ett krig i Afghanistan. Här har Sverige deltagit i krig i över tolv år.

Det svenska krigsdeltagandet ska nu granskas och utvärderas. Regeringen tillsatte för en månad sedan (9 juli 2015) en offentlig utredning för detta uppdrag. Krav på en granskning och en vitbok har bland många framförts av Svenska Afghanistankommittén, Föreningen Afghanistansolidaritet och av 2013 års socialdemokratiska partikongress.

Svenska folket som överraskande och utan offentlig debatt leddes in i Sveriges första krig på nästan 200 år, och som ­betalat de miljarder kriget hittills kostat, har rätt till en ärlig, allsidig och offentlig granskning av detta krig som bröt vår långa fred.

Veteraner från kriget, anhöriga till offren, alla har rätt att få veta varför och hur Sverige drogs med i kriget.

De flesta bedömare världen över anser att kriget i Afghanistan är ett enda stort misslyckande. Till och med Afghanistans förre president Hamid Karzai har dömt ut den militära insatsen. Land efter land har dragit sig ur. Men varför stannade Sverige kvar? Den frågan är obesvarad.

Säkerhetssituationen har försämrats och är värre än på flera år vilket även ­regeringen konstaterade i sin proposition till riksdagen 2014. Därför är det nödvändigt att utredningen gör en ordentlig analys av utvecklingen i Afghan­istan från krigets början och framåt och ställer den mot de mål som sattes för krigsinsatsen.

Det är viktigt att det svenska krigets kritiker liksom soldater och ­officerare inbjuds till utredningen för att få fram­lägga ­sina synpunkter.

Det hävdades under de första åren att Sverige var i Afghanistan på ett fredsuppdrag. Som alltid sitter lögnen på ­första bänk när det gäller krig. Men nu har hemvändande svenska soldater berättat hur det har varit i verkligheten, att de ofta har varit i strid och till och med dödat.

Ingen skugga faller på de svenska soldaterna.

De var ditskickade av Sve­riges rege­ring och riksdag. Vad kriget än kostat så får Sverige inte spara en enda krona för att rehabilitera och ge hjälp till hemvändande soldater och ­officerare, så att de kan återgå till ett normalt liv här hemma.

Det är en moralisk fråga.

Afghanistankriget är det största svenska krigsäventyret sedan vårt deltagande i Napoleonkrigen. Och det dyraste.

Det har kostat Sveriges skattebetalare ett stort antal miljarder. Närmare tio­tusen soldater har deltagit i kriget.

Riksrevisionen konstaterade i granskning 2011 (RiR 2011:14) att kostnaderna för Sveriges deltagande var grovt underskattade. Endast direkta kostnader för insatsen har tagits med, medan alla indirekta kostnader - förberedelser, inhyrning av flygplan, eftervård av soldater, särskild materiel, med mera - utelämnats. Riksrevisionen gjorde bedömningen att de ­totala kostnaderna var flera miljarder ­högre än vad som uppgivits. Jag ser det som en självklarhet att Riks­revisionen ges i uppdrag att räkna fram de verkliga och ­totala kostnaderna.

Krigsinsatsen har ofta fel­aktigt beskrivits som en FN-operation. Det är inte sant. ­Redan i slutet av november 2001 fick USA och Storbritannien igenom att de skulle leda insatsen. Det var också de två länderna som startade kriget och bombanfallen.

Inga blå baskrar syntes till - det var ­Nato-hjälmar.

FN-mandatet för insatsen gällde ­säkerheten för den nya regeringen i Kabul (senare utvidgat till hela landet). I mandatet har aldrig ingått att slå ned alla motståndsgrupper i landet. Det var något som den USA-ledda Operation Enduring freedom folkrättsstridigt ägnade sig åt. Uppgifter har förekommit att svenska Isaf har deltagit i utomrättsligt dödande av afghaner (targeted killings). Utredningen bör klarlägga om och i så fall i vilken utsträckning detta har förekommit.

Motiven för den svenska krigsinsatsen har skiftat. Skapa demokrati, säkra kvinnors rättigheter, ge flickor rätt till skolgång, förbättra sjukvård, minska korruptionen och stoppa opiumproduktionen. Det är alla angelägna uppgifter för ett ökat svenskt bistånd. Men från Försvarshögskolan har forskare offentligt förklarat att insatsens syfte varit att Sverige skulle kvalificera sig för kommande internationella militära insatser med Nato.

Sekretessen kring nära nog allt som rört den svenska militära insatsen har ­varit total. Samtliga incidenter där svenska soldater deltagit i strid är hemligstämplade. Utredningen måste offentliggöra fakta om den svenska krigsinsatsen.

Före riksdagsbeslutet den 18 januari 2002 om svensk trupp till Afghanistan ställde regeringen krav på att insatsen ­inte skulle vara längre än sex månader, att det skulle vara en ren FN-­insats och med deltagande av muslimska stater.

Inget av dessa krav uppfylldes.

Varför gick då Sverige med i kriget? Uppgifter finns om att Sverige deltog med militär expertis i samtal om krigsförberedande operationer i Afghanistan redan veckorna efter terrordåden i USA den 11 september 2001. Ägde sådana förberedelser rum med USA?

Tretton års krig är tretton förlorade år för fred, eller möjlighet till fred.

Thage G Peterson, försvarsminister 1994 - 1997