Stadsteatern har fler problem att lösa
Åsa Linderborg om Benny Fredrikssons avgång
Benny Fredriksson avgår som VD för Kulturhuset Stadsteatern efter Aftonbladets avslöjanden om ett ledarskap som under femton års tid skapat oro och ångest i hela organisationen.
Att något inte varit sunt visar ju hur man hade tänkt sig ”utredningen” kring Benny Fredriksson – intern och så snabb som möjligt, som visste man resultatet redan på förhand. Kritiken mot det oseriösa upplägget blev dock så stor att Fredriksson hann avgå innan de 48 timmarna – som var tidsfristen för att komma in med sina vittnesmål – hann gå ut.
Men att Fredriksson nu avgår betyder inte att Stadsteatern ska lägga kravet på en ordentlig utredning i byrålådan. Stadsteatern har sedan länge svåra problem, Teaterförbundet sitter i ständiga förhandlingar på grund av alla kriser som präglar verksamheten. Allt det här beror inte bara på Benny Fredriksson.
Det är många som faller offer för Metoo. Människor som blir utsatta för skenrättegångar i sociala medier och aldrig kan bli rentvådda. Den här hösten blev rättssäkerheten på många sätt en chimär.
Men Benny Fredriksson tillhör inte de oskyldiga offren. Aftonbladets reporter Joachim Kerpner har pratat med minst ett fyrtiotal vittnen, män som kvinnor, och själv har jag pratat med ett dussin. Bilden är samstämmig av en chef som ena stunden och mot vissa kan vara oerhört entusiastisk och omhändertagande och den andra stunden och mot andra vara så sur, elak och orättvis att de pratar om en skräckregim.
De senaste dagarna har Stadsteatern hamnat i en djup splittring, där de olika lojaliteterna har satt hela arbetsplatsen på stora prov. Låt oss hoppas att de läker samman snabbt. Stockholmarna behöver ha ett kreativt och harmoniskt kulturpalats.