”En stor ära att få pris av Aftonbladet”
Grattis Nils Schwartz, som för ”stilistisk elegans, humoristisk briljans och en handfast beläsenhet som glänser utan att blända” av Aftonbladet tilldelats 2010 års Axel Liffner-pris.
– Det är naturligtvis en stor ära att få priset från värsta konkurrenten. Jag tittade igenom listan på de tidigare pristagarna och från Expressen är det bara jag och Björn Nilsson som fått priset, vilket gör det ännu större.
Ja, du är kulturjournalist hos Expressen. Det känns inte konstigt att få pris från ärkekonkurrenten?
– Nej, tvärtom.
Har du fler priser hemma i bokhyllan?
– Ja, jag fick Gerhard Bonnier-priset för tre år sedan. Men det var internt inom Mariebergskoncernen. Det här är ju ett vidare pris, ett större erkännande.
Du har varit kulturskribent i väldigt många år. Vad är mest påtagliga förändring som kulturjournalistiken genomgått sen du började?
– Jag började skriva 1971. Då fick ju varje enskild artikel mer utrymme. En recension kunde utan vidare vara på 4 000 tecken, i dag får den knappt vara 1 800. Det är ju på gott och ont, man tvingas ju skärpa sig stilistiskt.
I juryns motivering nämns att kritiken, av somliga, anses vara i kris. Ligger det något i det?
– Nja, kritiken ska ju alltid vara under diskussion. I dag gäller det att skärpa sin röst om man ska höras i den stora kör av röster som finns, inte minst i form av bloggar.
Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Jag ska snart bli pensionerad, efter att ha fått ett sådant här pris har man inte så mycket övrigt att önska.
