En högtid fri från beskäftighet – var det bara en dröm?
Under ett dygn trodde Mattias Svensson att en annan värld värld var möjlig
Är inte midsommar påfallande fritt från de beskäftiga markeringar kring hur vi ska leva som präglar andra högtider?
Inför denna helg noterade jag inga kampanjer om någon vit, helnykter midsommar, inget moraliserande över att det äts döda djur, inga markeringar mot olämpliga inslag i firandet (”Sång om högerextrem symbol tas bort från midsommarfirande” är en rubrik som förvånar med sin frånvaro – Små grodorna är kvar i repertoaren), inga feminister protesterar mot den föga subtila fallos- och penetrationsriten kring midsommarstången, ingen avpixlathets mot någon programledare i tv.
Ingen verkar anal och lättkränkt kring hur man måste eller absolut inte får fira. Tvärtom. Veganer grillar veganskt, feminister bygger en midsommarfitta, traditionalister poserar i sina folkdräkter och alla är glada på sitt håll. Folk ironiserar över regnvädret, gläds över solsken, styr ut sig som det passar och verkar på det hela taget ha fullt upp med att ordna det egna så bra som möjligt.
Jag hann faktiskt slappna av ett tag och känna att det här är ett så mycket bättre sätt att fira en högtid.
Visst, det höll inte så länge.
Redan på lördagen var indignationslarmet igång bland de mest lättkränkta. Sverigedemokrater upprördes över att TV 4 hade ett inslag om kebab och Jimmy Durmaz fick rasistiska hatkommentarer efter sitt mindre lyckade inhopp i den bittra VM-förlusten mot Tyskland.
Kanske var tystnaden jag upplevde bara min egen febriga midsommarnattsdröm. Vacker var den hur som helst.