Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Så blev pelargonen en blomstrande klassresenär

Varje svensk rabatt en spegel av västvärldens kolonialism

”Katy 13” - årets pelargon 2014, bara så ni vet... Foto: Blomsterfrämjandet

TRÄDGÅRDSMÄSSA Varje svensk trädgårdsrabatt är en spegel av västvärldens koloniala historia, med löjtnantshjärtan rövade från Kina av brittiska växtjägare eller dahlior som spanska conquistadorer tog med sig till de europeiska hoven. Syrenen var en present från en turkisk sultan till en österrikisk diplomat och spreds från svenska stormaktsgods vidare ut till syrentorpen.

Även våra vanligaste krukväxter har gjort fantastiska klassresor. Pelargonen växer vilt på södra Afrikas savanner och öknar men adopterades på artonhundratalet av europeisk överklass. Sedan arrangerade Karin Larsson sitt underbara pelargonfönster på Sundborn och Sveriges alla äldre damer fick syn på dem: pelargonen blev folkhemsblomman.

Den är lättskött, den uppträder i otaliga varianter och är dessutom enkel att sprida bland släkt och vänner med sticklingar - det är nästan lika enkelt som fildelning. Många fönsterbräden är i dag ett slags blommande släktkrönikor: Den här fick jag från fastern i Avesta, den här från min mor. Etnologen Clas Bergwall kom för några år sedan med en spännande avhandling om krukväxter som livsspeglar och där var förstås pelargonen i centrum.

I torsdags förmiddag delade jag på Trädgårdsmässan i Älvsjö ut Blomsterfrämjandets pris för Årets pelargon. Plötsligt var det knökfullt av folk framför scenen. Ett hav av medelålders kvinnor, ja, men också en och annan ung kille som blivit pelargonnörd; växten bryter just nu ner genusbarriärer. Från scenen föreslog jag naturligtvis att någon odlare också bör ta fram sorten ”Olof Palme” - eftersom pelargonen är både överklass, arbetarklass och avantgarde.

Vinnare blev ”Katy 13”. Djupt gröna blad och en blomma som subtilt går från mörkt cerise över rosa till vitt i de finaste kronbladskanterna. En pelargon gestaltar just den mest subtila dramatik: man känner igen allihopa, men tittar man närmare ser man avgrunderna i färgskiftningarna.

Sedan gick jag vidare ut i mäss­vimlet för att se om jag kunde hitta några rosor från Krim.