Jul 2019: Allt om julfirandet genom tiderna

Några av våra traditioner runt jul

Nina Kindbro

Visste du att adventsljusstaken är nästan 100 år? Att julklappar delades ut redan på 1600-talet och att julgranen kommer från Tyskland. Här är några av våra allra vanligaste symboler och traditioner när vi firar jul.

Varför firar vi jul?

Mitt i mörkaste december kommer julhelgen som en befrielse. Vi myser till det med god mat, ledighet och träffar släkt och vänner. Julklappar, glögg och juleljus. Ja, det är ingen hejd på alla traditioner och trevligheter. För många har julen utvecklats till en kulturell tillställning snarare än ett kristet firande. Att det är Jesus födelse som ligger till grund för firandet har nog de flest koll på, men allt annat då, var kommer traditionerna ifrån egentligen?

Julfirandet i Sverige har inslag från hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från vikingatiden och framåt. När Sverige kristnades på 1100-talet blandades de hedniska traditionerna med de kristna. De flesta traditioner vi har i dag har dock sitt ursprung från 1800- och 1900-talet.

Traditionerna ser naturligtvis olika ut i alla familjer men julen är ofta förknippad med Luciatåg på förskolan, julmarknadsbesök, pepparkaksbak , julstädning knäckkokning, julmust, adventsstjärnor, Kalle Anka och julmat och det kan vara svindlande att veta att några av våra traditioner sträcker sig ända tillbaka till medeltiden.

Julgranen

I mitten av 1700-talet dök de första klädda julgranarna upp i Sverige. Traditionen kom från Tyskland där de först grantraditionerna infördes redan i slutet av 1500-talet. Julgranen blev vanlig i svenska hem först i slutet av 1800-talet. I toppen av granen sätter vi ofta en stjärna som symbol för Betlehemsstjärnan.

helskärm

Adventsljusstaken

På 1870-talet började Ersta diakonianstalt i Stockholm att tända sju ljus i adventsgranen varje söndag i advent. På 1920- och 30-talet ersattes adventsgranen med adventsstaken med sina fyra ljus.

Lucia

13 december skrider mängder av vitklädda Luciafirare genom decembermörkret. En och annan pepparkaksgubbe och tomte slinker också med. Tillsammans med advent markerar lucia inledningen på julfirandet.

Adventsstjärnan

På 1880-talet börjar de första adventsstjärnorna i papper tillverkas i Tyskland. Stjärnan ska påminna om Betlehemsstjärnan som ledde de tre vise männen till Jesusbarnet.

Julmarknad

Julmarknadens historia går tillbaka till senmedeltid i de tysktalande delarna av Europa. Julmarknaderna arrangeras gärna på historiska torg och platser och här säljs ofta traditionell mat, bakverk, dryck och hemslöjd. En av Sveriges äldsta julmarknader är Stortorgets julmarknad i Stockholm som finns avbildad på flera illustrationer från 1800-talet. Här hittar du Sveriges bästa julmarkander.

helskärm

Julklappar

Traditionen med att överlämna julklappar på julafton bygger på minnet av de tre vise männens presenter till det nyfödda jesusbarnet. Redan under 1600-talet började julklappar delas ut. Ordet klapp kommer från traditionen att den som ville ge en julklapp smög fram till dörren och klappade ljudligt på den öppnade och slängde in julklappen och sprang därifrån. Nyårsgåvor var vanligare när det gällde paket till familj och vänner, julklappen gavs oftare till de som hade det lite sämre, som tjänstefolk och fattiga.

Julrim

När julklappen kastades in genom dörren på 1600-talet åtföljdes den inte sällan med ett roligt eller elakt rim. Under 1700-talet började det skrivas snällare rim, en tradition hämtad från antiken.

Julbocken

Under 1700-talet blev det vanligare att julbocken delade ut klapparna. Julbocken var följeslagare till helgonet Sankt Nikolaus. I samband med reformationen försvann firandet av helgonet men julbocken finns kvar än i dag som en av julens symboler.

Jultomten

Jultomten är resultatet av en sammanblandning, som började i slutet av 1800-talet, av Sankt Nikolaus, amerikanske Santa Claus, julbocken och gårdstomten. Jultomten tog därefter över uppdraget att dela ut julklapparna.

helskärm

Midnattsmässa

På julaftonskvällen går många på midnattsmässa i kyrkan. Gudstjänstmässan blir allt mer populär och markerar övergången från advent till jul.

Julotta

Julottan tidigt på juldagens morgon är en gudstjänst som hålls till minnet av Jesu födelse. Vid 1900-talets början gick omkring 70 procent av Sveriges befolkning på julotta men efter att stadigt ha sjunkit i popularitet under 1900-talet besöker inte ens en tiondel av svenskarna julottan nu för tiden.

Julkort

I slutet av 1800-talet började konstnären Jenny Nyström ge ut kort med en ny typ av tomtar med röd luva och stort vitt eller grått skägg. Och det är nu svenskarna börjar skicka julkort, en tradition som hållit i sig. Trots digital konkurrens föredrar hela 70 procent av svenskarna ett julkort som julhälsning och runt 60 procent skickar sina julhälsningar per post. Förra året skickade vi 20,5 miljoner julkort.

helskärm

Julgodis

Kola, knäck, ischoklad, tryffel och marsipan. Att göra eget julgodis till julen är en populär tradition. För 150 år sedan bestod julgodiset mest av äpplen och nötter, som man kunde plocka själv. På 1600-talet fanns speciella konfektbord när adeln avslutade sina middagar och det kan ses som en föregångare till våra gottebord.

Uppesittarkväll

Kvällen före julafton kallas uppesittarkväll. Då görs de sista förberedelserna inför julafton, julklapparna slås in, de sista rimmen skrivs julskinkan kanske smakas av liksom glöggen. I det gamla bondesamhället var uppesittarkvällarna många under den mörka årstiden. Då var uppesittarkvällen inte specifikt för julen utan familjen och gårdens folk snickrade, kardade och skötte sina sysslor i skenet av brasan eller ljusstumpar.

Efter elektricitetens intåg förändrades behovet av gemensamma uppesittarkvällar. Kvällen förvandlades mer och mer till en kväll där kvinnan i huset stressade för att hinna klart. Under 25 år var Maud Reuterswärds radioprogram Endast mamma är vaken, en trogen tradition i julförberedelserna.

Med TV:n samlades familjen framför julvakor och rimstugor. När Bingolotto 1995 lanserade sitt program med just namnet Uppesittarkväll kopplades kvällen än mer ihop med tv-utbudet.

Julkalender eller adventskalender

Den första svenska papperskalendern kom 1934. I slutet av 1950-talet blev gratiskalendrar populära och delades ut i reklamsyfte. Nu för tiden finns det kalendrar för alla smaker, allt i från lakrits och öl till skönhetsprodukter och legobyggen. 1960 sänds den första julkalendern i tv, Titteliture, då kallad adventskalender.

helskärm

Julblommor

Amaryllis, hyacinter och julstjärnor är självskrivna julblommor för många. 1960 slog julstjärnan igenom som julblomma. Populärt till jul är också julgruppen, en sammansättning av två eller fler blommor i en kort eller kruka, gärna med något pynt också. Julblommorna är ofta så starkt förknippade med julen att de åker ut tillsammans med granen när julen är över.

Kalle Ankas julafton

Kl 15 varje julafton lägger sig lugnet över Sverige. Det är dags för Kalle Ankas julafton. Att en amerikansk seriefigur kan prägla ett helt folks julfirande är fascinernade. 1960 började programme att sändas och ändras något i programmet blir det ramaskri.

Morgonjulklapp

Många familjer börjar julaftons morgon med att barnen får varsin julklapp. Ofta något som håller barnen sysselsatt under den långa väntan på den stora julklappsutdelningen på kvällen.

Hemvändardagen

I många orter runt om i landet firas också hemvändardagen under julhelgen. Den firas med att gå ut på krogen och träffa gamla skolkamrater och vänner.

Julgransplundring

Tjugondag Knut åker julen ut. Julgransplundring är själva finalkalaset på det över en månad långa julfirandet. Förr plundrades granen på godsaker men nu för tiden plundras den mest på pyntet. Det är vanligt att dansa runt granen och leka lekar. Pepparkakshuset äts också upp – om det finns kvar. Granen åker ut och samtidigt tas de sista adventsstakarna, stjärnorna och annat julpynt också bort. Julen är därmed offentligt slut.

Läs alla våra artiklar om jul:

• Semester i jul: Hit vill svenskarna åka
• Julpyssel: Så gör du en pompomgirlang
• Stockholms bästa julbord: Här är bästa julbordet i huvudstaden
• Landets bästa julmarknader: Hitta de bästa i Sverige
• Stockholms bästa julmarknader: Här finns de
• Glöggtillbehör: Allt du behöver till glöggminglet
• Få julgranen att sluta barra: Så gör du
• Europas bästa julmarknader: Gå på mysiga marknader i historiska städer

Undrar du varför andra högtider firas?

• Påsken: Här är påskens ursprung
• Valborg: Därför firar vi varje år
• Kristi himmelsfärd: Därför firar vi Kristi himmelsfärdsdagen
• 17 maj: Här är varför norrmännen firar syttende mai
• Pingst: Därför firar vi pingst
• Ramadan: Därför firas den muslimska högtiden varje år
• Mors dag: Därför firar vi mamma
• Nationaldagen: Här är varför vi firar Sveriges nationaldag 6 juni
• Midsommar: Därför firas högtiden
• Halloween: Så firar vi högtiden och därför
• Alla helgona: Därför tänder vi ljus för de döda
• Nyår: Här är historian bakom nyårsafton